Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved - Oljeproduktion ur bituminösa skiffrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. OLJEPRODUKTIONEN.
115
Träkol. I samband med veden torde även böra påpekas, att den lilla import av
träkol, en ringa bråkdel av den inhemska produktionen, i samband med en allt
rationellare skogsvård kan ersättas med inhemskt träkol, om över huvud taget vårt land
kan lämna ved till träkolsbehovet. Denna fråga är ej utan sina bekymmer. Kommer
träkolsbehovet alltjämt, såsom under en följd av år varit fallet, att minska, varför
sannolikhet finnes, på grund av införandet av elektrisk tackjärnstillverkning, torde
emellertid möjligheter finnas att upprätthålla denna produktion.
Tjäroljor. Vid kolning av trä vinnas c:a 30 % av vedens torrsubstans såsom träkol.
Kolas därvid veden i mila gå sålunda 70 % av vedens torrsubstans förlorad. Kolas åter
veden i ugn vinnas betydande kvantiteter biprodukter bestående av tjära, råolja som
bearbetas på terpentin, träsprit m. m. Blott 10 % av hela vår träkolsproduktion kolas
emellertid i ugn, 90 % i mila. Om därför all milkolad ved i stället kunde kolas i ugn
skulle pr år vinnas tekniskt utbyte lågt räknat:
Tjära.............................................70 mill. kg
Terpentin......................................... 4 > *
Träsprit (metylalkohol) ..........................12 » »
Under krisåren, då vårt land var avstängt från bergolj etillförsel, sökte man
använda trädestillationsprodukter för drift av råoljemotorer. Driftresultaten voro oftast
ej uppmuntrande. Genom Statens industrikommissions försorg företogs emellertid en
systematisk undersökning och det visade sig, att om beck och syror avlägsnades från
tjärprodukterna voro desamma användbara för råoljemotordrift, och med något intresse
från motorfabrikernas sida för motorernas lämpande efter ett dylikt bränsle fanns även
goda utsikter för en god bränsleförbrukning. Här förefinnes sålunda en god reserv för
ersättning av rå bergolja, men då det torde vara otänkbart att komma därhän, att all
kolved kolades i ugn, torde det vara försiktigast att t. v. ej räkna med denna reserv.
Oljeproduktion ur bituminösa skiffrar.
Skiffrar, innehållande brännbara ämnen, s. k. bituminösa eller olje-skiffrar eller
som de av ålder kallats, alunskiffrar, äro slutligen att räkna till de svenska
bränsle-tillgångarna. Dessa förekomma ofta i mäktiga lager huvudsakligen i Västergötland,
Östergötland, Närke, på Öland samt i Skåne och Jämtland. Enbart i Kinnekulle, Billingen
och Falbygden finnes enligt professor J. G. Anderssons beräkningar 13 000 mill. ton
brännbara skiffrar. Dessas värmevärde uppgives till 1 500 å 2 600 v.e. pr kg. Med ett
så lågt värmevärde kan detta material ej finna någon vidsträckt användning såsom
bränsle. Dock har skiffern sedan gammalt funnit användning såsom bränsle vid
kalkbränning vid fyndorterna. Genom destillation kan emellertid ur skiffern, vid vissa
förekomster, framställas brännolja eller genom gasgenerering framställas brännbar gas
och olja. J. G. Andersson säger med anledning av denna möjlighet: »I vårt land
förekommer bituminös skiffer, användbar som råmaterial för oljedestillation, så kallad
alunskiffer, i synnerligen vidsträckta och mäktiga förekomster. Alunskiffern är i själva
verket vårt lands största tillgång på fossilt bränsle. Endast i Västergötland, vars
alun-skiffertillgångar äro synnerligen väl kända, finnes ett bränslevärde, som uppgår till
halva den bränslemängd, som beräknas förefinnas i hela landets torvmossar.» Då, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
