Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Den förblivande låga bränsleimportens betydelse - Planen för den svenska vattenkraftens utnyttjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. VATTENKRAFTENS UTNYTTJANDE.
135
vilka torde komma att permanent påverka bränslebehovet i en gynnsam riktning. Den
påbörjade elektrifieringen kommer givetvis att verka i samma riktning. Slutligen
användes ännu i viss utsträckning inhemska bränslen, torv och ved.
Den övriga förbrukningen av stenkol och koks är så mångskiftande, att det ej är
möjligt att i detalj undersöka den. De senare årens ansträngningar att åstadkomma
bränslebesparing, såväl genom bättre tekniska anordningar som genom kontroll och
övervakning, torde dock komma att medföra en bestående minskning i bränsleförbrukningen.
Den betydande minskningen i lysoljeförbrukning är att i hög grad tillskriva
hemmens, särskilt på landsbygden, elektrifiering och måste som sådan bliva bestående.
Den stora ökningen i bensinimporten sammanhänger med den ofantligt ökade
användningen av motorfordon och torde komma att tillsvidare fortgå. Den ökade
importen av tyngre brännoljor torde till en del bero av tillfälliga orsaker, främst ett lågt
pris, som gör det ekonomiskt att i en del fall använda olja för eldning i ångpannor, ugnar
m. m. Emellertid torde ökningen för en del motordrift även göra sig permanent gällande.
Sammanfattande det sagda, säger Enström, torde få anses sannolikt att den
iakttagna förskjutningen i importen av bränslen torde bliva till icke oväsentlig del bestående.
Även vid en återgång till normal produktionsvolym torde förbrukningen av stenkol
och koks bliva lägre än för tio år sedan, beroende på en ökad användning av träbränsle,
en genomförd bättre teknik i fråga om bränslets utnyttjande samt elektrifiering från
vattenkraften. Den minskade förbrukningen av lysoljor är en bestående vinst. Den
ökade förbrukningen av lätta motoroljor är ett bestående fenomen. Om de tyngre
motoroljorna gäller detsamma, ehuru ej i samma utsträckning.
Den förut förmodade besparingen i bränsleförbrukning är sålunda redan genom
tekniska förbättringar påbörjad och torde komma att bliva bestående. Densamma torde
kunna uppskattas till en å en och en kvarts mill. ton stenkol. Genom snabb elektrifiering
är även en nedgång i bränsleimport för längre tid att räkna med, men i och med
elektrifieringens fullbordande torde böra räknas med att importbehovet av bränslen åter
närmar sig det för framtiden beräknade med en marginal av en mill. ton.
Planen för den svenska vattenkraftens utnyttjande.
I samband med den föregående behandlingen om vårt lands kraft- och
bränsleförsörjning, torde vara på sin plats att i stora drag giva en bild över huru vattenkraften skall
distribueras över landet från produktions- till förbrukningsställena. Det är redan anfört,
att vattenkraften i huvudsak skall ledas från nordligare delar av landet till sydligare.
Fig. 58 visar att vårt land redan till stora delar är överspänt av en mångfald större
och mindre kraftnät. Flertalet av dessa stå ej i förbindelse med varandra.
Dessa nät äro emellertid redan av den art att de tidigare nämnda tre
kraftprovinserna, södra och mellersta Sverige, nedre Norrland och övre Norrland, kunna ytterligare
indelas i ett antal kraftdistrikt, omfattande de delar, vilka redan naturligt omfattas av
större nät eller vilka av naturliga skäl i en framtid kunna tänkas bliva omfattade av
dylika. Ett dylikt schema är uppställt av Elektrifieringskommittén och torde komma
att vinna burskap. Dessa äro: I södra och mellersta Sverige, 1) Sydsvenska—Hemsjö
omfattande Sydsvenska Kraft Ä. B:s och f. d. Hemsjö Kraft A. B:s avsättningsområden,
2) Yngeredsfors, omfattande Nissans, Ätrans och Viskans flodområden, 3) Finsjö,
omfattande Finsjö Kraft Ä. B:s verksamhetsområde jämte Jönköpingstrakten, 4) Göta
älv—-Gullspång, omfattande Göta älvs-kraftverkens samt Kraft A. B. Gullspång—Munk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
