Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Den förblivande låga bränsleimportens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
BRÄNSLEN.
Pappers- och cellulosaindustrierna, vilka äro mycket stora bränsleförbrukare, hava
under krisåren i stor skala infört bränsleekonomiserande förändringar i anläggning och
drift samt även i möjligaste utsträckning infört elektrifiering. Slutligen hava dessa
industrier även i stor utsträckning övergått till och förblivit vid användning av träbränsle.
Vid i huvudsak oförändrad produktion uppskattar Enström en minskning i
stenkolsbehov av 0.3 mill. ton.
En annan stor bränsleförbrukare är järnindustrien, som under första perioden
konsumerade c:a 0.5 mill. ton stenkol pr år. Under den senare perioden är genomsnittet blott
c:a 0.2 mill. ton. Samtidigt har emellertid produktionen starkt nedgått. Relationstalen
äro 0.7 och 0.4 för göttillverkningen samt 0.5 och 0.3 för stångjärn och stål. Dock torde
Fig. 57. Sveriges bränsleimport i medeltal före och efter världskriget.
även här en bestående reduktion i behovet av importbränsle vara för handen, dels genom
en fortgående användning av träbränsle i viss utsträckning, dels särskilt genom
elektrifiering. Sålunda steg användningen av elektriska motorhästkrafter inom järnindustrien
från c:a 250 000 till c:a 600 000 under den nämnda tiden. Elektrostålugnarnas antal
steg under samma tid från 7 till 23 st.
Inom en del andra industrier torde även en bestående inskränkning i förbrukningen
av stenkol, dels genom ekonomisering med bränsle, dels genom elektrifiering, förefinnas.
Av den inom industrien i sin helhet använda drivkraften ökades antalet hästkrafter för
elektriska generatorer från c:a 750 000 till i runt tal det dubbla. Antalet hästkrafter i
elektromotorer ökades i samma proportion från 500 000. I stort sett har därför
industrien elektrifierats, vad kraftförsörjning beträffar, men återstår att elektrifiera en hel
del värmeprocesser, vilket arbete f. n. är i gång.
Järnvägarna uppvisa även en minskad stenkolsförbrukning, vilken i främsta
rummet bestämts av det minskade transportbehovet. Minskningen uppgår till 0.35 mill. ton.
Förbättrade maskinkonstruktioner hava emellertid även i stor utsträckning införts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
