- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
148

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Kraft- och bränslefrågan i övriga skandinaviska länder - Svenskt-norskt samarbete på vattenkraftområdet - Danmarks kraft- och bränslefråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

BRÄNSLEN.

samlas ett effektbelopp om c:a 300 000 hkr. Porjus och Harsprångets kraftverk skulle
emellertid lida någon effektminskning, som givetvis kunde efter hand kompenseras på
ett eller annat sätt, exempelvis i samband med den elektriska driften av riksgränsbanan.
Det kan här även förtjäna omnämnas, att liknande förslag till vattenöverledning
framkommit beträffande Övre Umevatten, 350 m över havet med ett tillrinningsområde av
450 km2, som vid Mo i Ranen torde komma att giva c:a 80 000 hkr., och det har även
varit på tal, att helt avleda den förut omnämnda norska sjön Limingens avrinning från
den svenska Faxälven till den norska Namselven.

»Nu kan man ju med fog säga», yttrar Lübeck, »att Norge har nog av outnyttjad
vattenkraft och således ej behöver låna vatten från svenskt område. Förutsättning för
ett dylikt lån kan också endast vara att just i förenämnda trakt en vattenkraft- och
industrianläggning, större än norska resurser eljest möjliggöra, skulle vara ekonomiskt
och i övrigt väl motiverad. Detta kan näppeligen komma att gälla annat än ett elektriskt
järnverk, för den händelse nämligen att frågan om utnyttjande av koks som
reduktionsmedel i elektriska hyttor tillfredsställande löses. Koksen skulle då införas som returfrakt
av malmångarna på Narvik. Sverige skulle bidraga med vatten och malm, Norge med
fallhöjd och läget vid isfri hamn.»

»Skulle hithörande frågor framdeles verkligen bliva aktuella, synas de värda att
utan förutfattad mening noga övervägas med hänsyn till alla inverkande faktorer.
Militära och nationella skäl torde därvid icke få framstå som avgörande hinder, om de
ekonomiska förutsättningarna äro klara. Däremot är det förklarligt att den svenska
järnindustriens män, jämväl ur allmän svensk synpunkt, kunna vilja hava sitt ord med i laget.»

Dessa stora frågor äro här även av intresse såsom påvisande huru numera
ingenjörs- och uppfinnarearbetet vuxit ut från forna tiders kammargrubbel till frågor
sammanbundna med snart sagt alla andra mänskliga frågor och omspinnande problem av
internationell räckvidd; huru ingenjörs- och uppfinnarearbetet påkallar medverkan
från en mångfald andra yrkesgrenar och huru ingenjören för att kunna behärska sina
problem måste intränga även i dessa andra yrkesgrenars vetande, på det politiska
arbetsområdet och i statsförvaltningen. Ur dessa synpunkter torde de behandlade
frågorna särskilt vara berättigade till en plats i »Uppfinningarnas bok».

Danmarks kraft- och bränslefråga.

Danmark saknar som känt i stort sett vattenkraft. Dock anför professor E. Schou
att landets oavhängighet visavi importerade bränslen skulle ej så litet förbättras om
man utnyttjade en del »icke så obetydliga möjligheter för byggande av
vattenkraftanläggningar, som ett omsorgsfullt studium av landets höjdförhållanden har bragt i dagen».
En måttstock på dessa möjligheter erhålles, då man erfar, att landets nuvarande
produktion av elektrisk energi uppgår till 150 mill. kWh. År 1919 funnos installerade 10 000
hkr. i turbinmaskiner och 300 000 hkr. i värmemotorer.

Danmark torde därför för utveckling av sitt näringsliv vara hänvisat till bränsle,
vare sig inhemskt eller importerat eller ock till import av elektrisk energi.

Landets import av stenkolsbränslen framgår av nedanstående siffror:

År 1913 .............. 3 562 023 ton

> 1914 .............. 3 614 685 >

» 1915 .............. 3 889 798 »

> 1916 .............. 3 706 208 >

År 1917 ............... 2 122 088 ton

» 1918 ............... 2 227 280 »

» 1919 ............... 2 325 517 »

» 1920 ............... 2 704 586 >

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free