Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Kraft- och bränslefrågan i övriga skandinaviska länder - Danmarks kraft- och bränslefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARKS KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. 149
Som synes var denna import före kriget uppe i 3.5 mill. ton och steg 1915 till nära
4 mill. ton för att sedan sjunka. Bristen måste under krigsårens högkonjunktur i
möjligaste mån utfyllas med inhemska bränslen. Även en del brännoljor importeras, men
äro till sin kvantitet ringa i jämförelse med stenkolsbränslena.
De importerade stenkolsbränslena fördela sig på olika användningsområden som
nedan angives:
Årtal.
1913. 1918. 1920.
Industri . . . . 39.7 % 37.2 % 32.1 %
Järnvägar . , . . . 16.2 % 17.1 % 20.6 %
Andra transportmedel . . . ... — 3.9 % 8.0 %
Gasverk . . . 14.7 % 20.1 % 17.8 %
Elektricitetsverk ... 2.9 % 3.2 % 4.4 %
Uppvärmning m. m . . . 26.5 % 18.5 % 17.1 %
Professor Schou klagar även bittert över att för uppvärmning inom hushållningen
alltmer koks kommit till användning i stället för tidigare använt torv- och vedbränsle.
Emellertid ha, och speciellt under krisåren, betydande kvantiteter ved-, torv- och
brunkolsbränsle av inhemsk produktion använts.
Före kriget användes i Danmark högst 700 000 m3 fast mått vedbränsle, men
användningen av detta bränsle ökades under året 1916—1917 till 1 700 000 m3 och året
1917—1918 till 1 400 000 m3. Avverkningen av denna ved företogs planmässigt, så att
det danska skogsbruket ej led någon framtida skada. Efter de ovan nämnda åren har
vedbränsleförbrukningen åter nedgått betydligt.
De danska brunkolstillgångarna äro sedan länge kända, men först under
världskrigets tryck blev det fråga om desammas industriella utnyttjande. De danska
brunkolen äro av mycket ungt datum ochavgyttje- eller sandkonsistens, ofta med inblandade
trästycken. Vattenhalten är omkring 50 % och askhalten varierar från 18 % vid
gyttje-kolen till 5 % hos de trähaltiga delarna. En kg brunkol motsvarar ungefär 0.3 kg
stenkol. Dessa brunkol förekomma på många ställen i Jylland vanligen i en mäktighet om
1 å 2 m, vilken dock på enskilda ställen uppgår till 6 å 8 m. Kolens betäckning varierar
mellan 2 och 8 m. De tyska brunkolslagren hava vanligen en mäktighet av 20 till 30 m,
varför de danska lagren äro ganska mindervärdiga.
Om landets förråd av brunkol vet man mycket litet. För närvarande pågå
borrningar för att komma till en tillfredsställande inventering. Förrådet är emellertid med
sannolikhet ej betydande.
Under krigsåren producerades omkring 250 000 ton brunkol pr år, men vid nästan
alla brunkolsbrott är brytningen numera avstannad.
Danmarks förnämsta inhemska bränsletillgång är emellertid torven. Om man
beräknar att det finnes 80 000 har mosse med ett medeldjup av 2 m, skulle tillgången vara
215 mill. ton lufttorr torv. Torkningsförhållandena äro även goda på det flacka, blåsiga
landet. Genom ett målmedvetet arbete har man lyckats uppdriva produktionen pr
arbetare och nedbringa produktionskostnaden till ganska förmånliga värden.
Produktionen har även från århundradets början till krigsutbrottet varit i jämn stigning;
densamma var år 1902 uppe i 47 000 ton och hade 1913 stigit till 94 000 ton. Dess vidare
utveckling framgår av nedanstående siffror:
År 1916 ................... 285 000 ton
» 1917 ................... 1 307 000 »
» 1918 ................... 2 259 000 >
År 1919 ................ 1 493 000 ton
> 1920 ................ 2 086 000 >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
