Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ÅNGTEKNIKEN.
var det fullt förklarligt att ångmaskinen först ganska sent vann insteg i den svenska
industrien.
I och med gruvdriftens utveckling i England ökades svårigheterna och det hela
hotades av en kris. Liksom så ofta i livet i allmänhet, så gäller även inom teknik och
industri det gamla ordspråket: »När nöden står för dörren är hjälpen närmast.»
Ångmaskinen, som före 1700-talet knappast kommit längre än att vara ett intressant
experiment, tvingades nu in i gruvindustrien, och tack vare högt begåvade mäns geniala
och outtröttliga arbete slog den igenom oph vann stor användning.
Sedan början var gjord gick ångmaskinens utveckling framåt steg för steg,
visserligen under en otalig mängd svårigheter av olika slag. Ångmaskinen, sådan den såg ut
i början av 1700-talet, fullgjorde sitt arbete, men förbrukade samtidigt mycket kol för
sin drift, var stor och dyrbar i tillverkning samt ej synnerligen driftsäker. Det var
sannolikt ej utan grund, som en engelsk författare skriver, att »ångmaskinen behöver en
järngruva för sin tillverkning och en kolgruva för sin drift». Ett jättearbete nedlades under
1700-talet på maskinens utveckling mot högre ekonomi och namnet James Watt är
här det mest lysande, liksom hans namn kommer att förbliva det största inom
ångmaskintekniken under säkerligen alla tider. Vid övergången till 1800-talet hade ångmaskinen
genom särskilt Watts och hans medhjälpares arbete vunnit en viss grad av
standardisering, och den började redan få en betydande spridning inom den då i sin begynnelse
stående textilindustrien. För järnindustrien visade sig ångmaskinen alltmer oumbärlig
och erhöll särskilt stor betydelse genom uppfinnandet av ånghammaren.
Ångmaskinens segertåg gick vidare från triumf till triumf om ock mödosamt och
tillkämpat. Vad den betytt för samfärdseln inses utan statistiska siffror. Trafiken såväl
till lands som till vatten har revolutionerats sedan ångmaskinens införande i början av
1800-talet. Även inom lantbrukets tjänst har den genom lokomobilens införande vunnit
vidsträckt användning på ett ganska tidigt stadium.
Samtidigt med denna utveckling på bredden fördjupades kännedomen om ångans
natur och dess arbete i ångmaskinen. Härigenom och genom den ena snillrika
förbättringen efter den-andra förbättrades maskinens ekonomi. Särskilt bidragande faktorer
härvid hava varit ångtryckets stegring, införandet av successiv expansion och
överhettning. Mot slutet av 1800-talet påbörjade ångturbinens införande den revolution
inom ångmaskintekniken, som ännu synes långt ifrån avslutad och som tidvis gått
framåt med häpnadsväckande snabbhet.
Det är ej nog att se ångmaskinen som ett redskap för ett visst momentant
kraftbehov. I början var det så, men det blev annorlunda. Ångmaskinens tillverkning låg i
dess första skede i händerna på s. k. »konstmästare», d. v. s. personer, vilka samtidigt
voro konstruktörer, gjutare, smeder, maskinarbetare och montörer. Det hela gick
fullständigt hantverksmässigt tillväga, och man måste beundra deras skicklighet att med
så små till buds stående maskinella hjälpmedel åstadkomma så storartade resultat.
Det gick emellertid ej i längden att tillverka maskinerna på så sätt. James Watt insåg
detta redan tidigt och gjorde stora ansträngningar för att genomföra en rationell
tillverkning samt i möjligaste mån standardisering av maskinens olika delar. Härigenom
gav ångmaskinen så småningom upphov till den kommande storindustrien. Vilken
ofantlig betydelse den haft i detta avseende, särskilt sedan Amerikas Förenta stater i
stort började tillverka densamma och standardisera dess olika detaljer, har man numera
svårt att föreställa sig.
Samtidigt med industriens utveckling ökades naturligtvis det internationella
varuut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
