Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Newcomens ångmaskin - Smeatons ångmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. SMEATONS MASKIN.
191
v.e./kg, så motsvarar, eftersom 1 v.e. = 427 mkg, 1 kg kol c:a 3 mill. mkg i arbete. Vid
den mindre maskinen erhölls av dessa 3 mill. mkg 11 900 mkg i nyttigt arbete,
således-endast 0.4 %. Vid den större maskinen steg denna värmeverkningsgrad till 0.9 %. I
verkningsgraden innefattas såväl ångpannans, ångmaskinens som pumpens
verkningsgrader. Den utan jämförelse största förlusten låg i ångmaskinen. På grund av dennas
arbetssätt kunde ångan ej arbeta annat än synnerligen oekonomiskt. Genom att
vatten insprutades i kolvens övre läge avkyldes den förut varma cylindern i mycket hög
grad. Vid ångans förnyade inströmning i undre kolvläget möttes den av idel avkylda
väggar, vilka kondenserade den allra största delen av ångan, under det att samtidigt
det genom kondenseringen frigjorda värmet uppvärmde cylindern. När kolven således
på nytt hade nått det högsta läget, fylldes ångcylindern av en flera gånger större
ångmängd än den, som motsvarar cylindervolymen. Vi möta således här, redan i
början av ångmaskinens historia, den fiende till all kolvångmaskinekonomi, som heter
cylinderkondensation. Ett ofantligt arbete har under tidernas lopp nedlagts på
minskandet av förlusterna genom denna kondensation, men först genom införandet av
hög överhettning har ett effektivt resultat ernåtts.
Den väsentligaste förlustkällan låg emellertid ej i nyssnämnda
cylinderkondensation, trots att den är ofantligt stor. På grund av de små temperaturgränserna, med
vilka varje ångmaskin arbetar, kan ej den termiska eller värme verkningsgraden bliva
synnerligen stor. Det bör beaktas redan i detta sammanhang, att vid även den mest
moderna ångturbinanläggning med kondensering endast c:a 25 % av bränslets
värmeenergi kan tillvaratagas i effektivt arbete, varvid då förutsättes högt ångtryck, hög
överhettning och högt vakuum samt högsta utbyte av ångans teoretiska arbete och högsta
ångpanneverkningsgrad. Vid ovannämnda atmosfäriska ångmaskiner var ångtrycket
endast c:a 1.05 kg/cm2 abs. samt mottrycket kanske 0.3 kg/cm2 abs. Även vid ett
fullständigt tillvaratagande av det teoretiskt möjliga arbetet och under förutsättning av
goda ångpanne- och pumpverkningsgrader skulle knappast mer än 3 % av kolets
värmeenergi kunna förväntas omsatt i pumparbete. Det är även att märka att ångan ej
arbetade med någon som helst expansion, utan med fulltryck under hela slaget. Den
klara uppfattningen om expansionens ekonomiska betydelse möta vi först hos Watt.
Newcomen hade ej trängt tillräckligt djupt in i ångans natur för att kunna vidtaga
radikala förbättringar i kolförbrukningen. Det enda, som kan spåras, är att han använde
varmt vatten från cylindern till ångpannans matning.
Newcomens arbete på ångmaskinen var emellertid trots dennas höga
kolförbrukning utomordentligt och epokgörande. Hans maskin kom faktiskt som räddaren ur
nöden för hela den engelska gruvindustrien. Först med tillhjälp av ångmaskinen kunde
nämligen driften bibehållas och brytningen föras vidare på djupet.
Newcomen föddes i Dartmouth i Devon. I och för exploaterande av sin ångmaskin
gick han i bolag med en man John Cawley från samma trakt som han själv. Om
Newcomens personliga förhållanden synes rätt litet vara känt. Han dog 1729 i London.
SMEATONS ÅNGMASKIN.
Oaktat således Newcomens ångmaskin vann en betydande spridning som
pumpmaskin i Englands och Skottlands gruvor, hördes dock snart en del kritiska röster.
Maskinen var dyr i anskaffning, dess kolförbrukning var oerhört stor och dess driftsäkerhet,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
