Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Den stationära ångmaskinens utveckling under 1800-talets förra hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 109—110. Trevithicks högtrycksmaskin från år 1801.
thicks arbeten, liksom med så många andra stora uppfinnares, var att de lågo för långt
före den tid, då de utfördes. Tiden var ännu ej mogen för höga ångtryck.
Ångpannans tillverkning hade ännu
flera utvecklingsskeden att
genomgå, innan den kunde anses
såsom tillräckligt driftsäker för
dylika tryck.
Trevithick föddes år
1771 i Cornwall och kom redan
som yngling i nära beröring
med Watts ångmaskiner i
gruvdistrikten i sin hembygd. Han
lyckades ej genomföra sina
tankar till kommersiell
framgång, utan dog 1833 i
största fattigdom. Eftervärlden ser
emellertid i honom en av
ångmaskinteknikens mest geniala
föregångsmän.
En annan förkämpe för
ångtryckets höjning var den
amerikanske ingenjören Oliver
Evans. Denne umgicks redan
på 1770-talet med dessa tankar, men fann snart att den amerikanska tekniken ej
hunnit så långt att en högtrycksmaskin med framgång kunde tillverkas och drivas. Evans
tänkte sig 8—10 kg/cm2 övertryck som lämpliga värden. Åvloppsångan från maskinen
skulle utnyttjas för
uppvärmningsändamål, till
torkning av papper m. m.
Evans visade sig således
vara en föregångsman för
den numera så
betydelsefulla kombinationen av
kraft och värme. Hans
högtrycksmaskiner
började tillverkas i början
av 1800-talet och vunno
snart en mycket stor
spridning i Amerika,
såväl i den uppspirande
fabriksindustrien som å
ångfartyg.
Evans föddes 1755
och dog 1819.
Ovannämnda båda
föregångsmän fingo flera efterföljare, vilka med större eller mindre framgång sökte
plöja vidare i den utstakade fåran. En av de djärvaste var amerikanaren Perkins.
Fig. 111—112. Albans ångmaskin från år 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
