- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
217

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Den stationära ångmaskinens utveckling under 1800-talets förra hälft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. STATIONÄRA ÅNGMASKINER.

217

Fig. 133—134. Frasers triangelmaskin.

från denna tid. Cylindern till höger utgör det egentliga kondensorrummet, till vilket
ångan inströmmar från ångcylindern. Cylindern till vänster utgör luftpumpen, som
utpumpar såväl den kondenserade ångan och kylvattnet som även luften till det fria. Båda
cylindrarna voro nedsänkta i vatten för att förhindra luftläckning. Kylvattnet togs
från det omgivande vattnet och dess mängd reglerades genom kran. Luftpumpkolven
var genombruten och försedd med tallriksventil för genomsläppande av vatten och luft.
Den fick sin rörelse från en punkt å ångmaskinbalansen.

Insprutningskondensering var vanligast. Emellertid började ytkondensering redan
tidigt att användas, när kylvattnet ej visade sig lämpligt för ångpannematning. Det
var dock först i samband med fartygsångmaskinens utveckling, som denna kondensor
vann allmännare användning.

Redan tidigt synas försök hava utförts med s. k. strålkondensor, vilken kännetecknas
av frånvaron av luftpump. Vattnet och luften utpumpas vid dessa kondensorer av
antingen kylvattnets, den inströmmande
ångans eller bådas kinetiska energi.
Sålunda konstruerade den förut omnämnde
d:r Alban år 1816 en dylik
strålkonden-sor, som dock ej synes ha vunnit någon
större användning. Långt senare
utvecklades dessa kondensorer till en ganska
hög standard.

Man sökte genom införandet av
hög-trycksångmaskinen att, i mycket för att
undvika Watts patent, borteliminera
kon-densorn och ändå uppnå samma eller
bättre ekonomiska resultat. Efter de
wattska patentens utlöpande bortföll
emellertid det viktigaste skälet för
kon-densorns borttagande, och man fann
snart, att högt ångtryck och
kondense-ring tillsammans gå vo ett ändå bättre
resultat än vare sig högt ångtryck utan

kondensering eller lågt ångtryck med kondensering. Kondensorn visade sig således
alltmer oumbärlig för ångmaskinen och utvecklades i intimt samband med denna.

Man är endast under tvenne förutsättningar verkligt berättigad att utelämna
kondensorn. Den ena av dessa är att bränslet är så billigt att merförbrukningen i detta mer
än motväges av att ångmaskinen blir enklare och billigare. Denna förutsättning har i
viss mån haft bärkraft dels under högtrycksångmaskinens första utvecklingsperiod,
dels långt senare i Förenta staterna. Den andra förutsättningen är att man har
användning för avloppsångan. Man insåg redan tidigt betydelsen av kombinationen av kraft
och värme. Denna betydelse ligger däruti, att ånga först får expandera och uträtta
arbete i en ångmaskin och sedan avlämna sitt återstående värmeinnehåll i torkapparater,
avdunstningspannor m. m. Själva ångmaskinens ekonomiska utbyte blir härigenom
mångdubblat. Dylika anläggningar förekommo under detta tidigare skede, dock endast
sparsamt, och det var en långt senare tid förbehållet att på ett rationellt sätt utnyttja
dessa möjligheter.

Ångmaskinen började i Sverige tillverkas tämligen sent. På 1820-talet byggdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free