Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Fartygsångmaskinens och fartygsångpannans införande och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. FARTYGSÅNGMASKINEN. 231
och Ericsson blev snart en berömd man. Hans världsberömmelse grundlädes på
1860-talet, då han för Nordstaternas räkning konstruerade »Monitor», som slog Sydstaternas
fruktansvärda »Merrimac», och därmed avgjorde överväldet till sjöss.
Ericssons senaste uppfinning var solmaskinen, på vilken han nedlade stora summor.
Varken varmluftsmaskinen eller solmaskinen gå vo emellertid någon varaktig lösning.
Ericsson var en sällsynt skicklig konstruktör. Hans idéer togo levande form i hans
åskådning, innan de på ett överlägset klart och snabbt sätt nedkastades på ritbrädet.
Hans personliga väsen var, särskilt i yngre år, ovanligt vinnande. Han hade stor
självmedvetenhet, men var på samma gång i hög grad flärdlös och oegennyttig. Hans
handlingar präglades av storsinthet och varmt hjärtelag.
Ericsson rönte naturligtvis en mängd hedersbevisningar från olika länder. Bland
annat var han svensk hedersdoktor och medlem av den svenska vetenskapsakademien.
Den största hedersbevisningen erhöll han dock efter sin död, som inträffade den 8 mars
1889. Hans stoft fördes nämligen under stora hedersbetygelser på en amerikansk
kryssare till Sverige. Hans längtan att efter döden återbördas till fädernejorden uppfylldes
således. Han ligger begraven i Filipstad och ett monumentalt gravkapell utmärker
platsen.
Framför bröderna Ericssons barndomshem nära Långbanshyttan har rests en hög
minnessten med inskriften: »John Ericsson föddes här den 31 juli 1803».
John Ericsson började sitt arbete på propellern år 1835 och insatte denna år 1837 i en
liten ångbåt, utrustad med en ångmaskin med två snett Eggande cyEndrar, vilka
arbetade direkt på propelleraxeln. Ångbåten gjorde lyckade provturer å Themsen och
väckte naturhgtvis stor uppmärksamhet. Ericsson vann det oaktat ej det understöd han
med rätta ansåg sig kunna göra anspråk på. Med hjälp av en amerikansk affärsman
R. Stockton byggde han emellertid år 1838 ett nytt propeUerfartyg om 30 tons
deplace-ment, vilket till och med tog sig över Atlanten och med jubel emottogs i New-York.
Stockton övertalade honom då att flytta över till Förenta staterna. Här byggdes 1842
krigsfregatten Princeton med propellermaskin efter Ericssons ritningar. Så småningom
började Ericssons glänsande uppfinning att göra sitt segertåg genom världen. Sverige
var ett bland de första länderna efter Förenta staterna. Redan år 1843 byggde
näm-Egen Motala Verkstad enEgt Carlsunds konstruktioner sin första ångbåt med
propellermaskin och samma verkstad byggde 1846 två kanalångare med samma slags maskineri.
England, som hade visat sig ganska avvisande mot Ericssons arbeten, höll däremot
konservativt fast vid skovelhjulen och propellerfartygen infördes endast under stort
motstånd.
I början av propellermaskinens utveckEng användes vanhgen kugg- eUer
kätting-utväxhng mellan propellern och ångmaskinen. Propellern erfordrade nämEgen högre
varvantal än det, med vilket man vågade driva själva ångmaskinen. Carlsund synes
jämte Ericsson själv hava varit bland de första, vilka vågade sig på direktkoppEng
mellan maskin och propeller.
Under 1840- och 1850-talen övergick man i stor utsträckning till att särskilt för
krigsfartyg bygga maskinerna horisontala och även som trunkmaskiner. Dessa hade ju här
fördelen att kunna helt placeras under vattenytan och därigenom bEva osårbara.
Figurerna 154—156 visa en typisk sådan maskin från 1850-talet. De båda
tviUingcyhnd-rarna Egga på ena sidan och den gemensamma kondensorn med tillhörande pumpar på
den andra sidan om propelleraxeln. Luftpumparna äro dubbelverkande och drivas
direkt av ångkolvarna. På samma sätt drivas läns- och matarpumparna. Regleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
