Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Fartygsångmaskinens och fartygsångpannans införande och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
ÅNGTEKNIKEN.
John Ericsson, f. 1803, d. 1889.
densamma. Redan under denna tid började han grubbla över den ena svåra
uppfinningen efter den andra. Han hade ej varit i tillfälle att studera vid universitet eller
annan utbildningsanstalt, men hade det oaktat redan vid 20 års ålder genom
självstudier på egen hand inhämtat en grundlig matematisk och fysikalisk bildning. Ericsson
blev vid 18 års ålder fänrik vid Jämtlands fältjägarekår, snart därefter löjtnant och
längre fram, sedan han definitivt lämnat den militära banan, kapten, vilken titel han
bibehöll till sin död.
Ericsson nedlade under sin korta militärtid ett betydande arbete på uppmätningar
och kartläggningar av Norrland. Han konstruerade även under denna tid en
värmemotor, som arbetade med gas
i stället för med ånga.
Försöken syntes slå väl ut och
bestämde Ericsson för att i
utlandet med dess större
förhållanden söka fullfölja dessa
uppfinnareintressen, vilka
säkerligen gripit hans själ i
långt högre grad än det
militära yrket kunde göra.
Ericsson begärde därför permission
och reste 1826 till England,
på denna tid uppfinningarnas
förlovade land. Han möttes
emellertid här av en hel del
motigheter. Motorförsöken
slogo ej så väl ut och han
nödgades att tillsvidare avstå
från desammas fullföljande.
Ericsson nedslogs dock
ej av dessa svårigheter. En
mängd uppfinnareproblem
trädde fram för hans syn, dels
sådana, vilkas lösning låg,
som man säger, »i luften», dels
andra, vilkas uppställande
visar oss Ericssons geniala
fan
tasi. Han lyckades under denna tid bliva delägare i Braithwaites maskinverkstad och
byggde i denna den ena efter den andra av sina experimentapparater och färdiga maskiner.
Vi kunna här ej närmare redogöra för Ericssons verksamhet under dessa engelska
år. Den kännetecknas av en utomordentligt rastlös produktion. Han konstruerade
ångpannor med forcerat drag, ångspruta för eldsläckning, ytkondensor, länkrörélse för
omkastning, samt framför allt lokomotiv, varmluftsmaskin och propeller.
Ericsson rönte dock ej den framgång i England, som han väntat. Han överflyttade
därför till Förenta staterna år 1839 och bosatte sig i New York, där han sedan stannade
under hela sin återstående levnad.
Vistelsen i Amerika kännetecknas, liksom den tidigare i England, av en lysande
insats på det tekniska området. Framgången blev dock mycket större än i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
