Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångmaskinens vidare utveckling och tillämpningar från 1850-talet till närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
ÅNGTEKNIKEN.
Spencer och Inglis och utgör i viss mån förebild för den långt senare konstruerade
Collmanns nya reglering.
Corliss omkonstruerade ej blott de ångförande delarna, utan maskinen i sin helhet.
Han ägnade till en början sin särskilda uppmärksamhet åt den liggande ångmaskinen.
Fig. 188—191. Typisk Corlissmaskin från 1860-talet.
Figurerna 188—191 visa en typisk sådan Corlissmaskin från 1860-talet.
Maskinstativet hade utbildats till en viss bajonettform, som blev karakteristisk för ej blott
Corlissmaskiner utan även en mängd efterföljare. Genom denna konstruktion vanns
en enkel, elegant och för åtminstone mindre maskiner synnerligen solid förbindelse
mellan cylindern och vevaxeln.
Corliss byggde även vertikala maskiner och omhuldade, särskilt vid stora enheter,
balanstypen, men utformade denna till en synnerlig hög grad av fullkomning, lätthet
Fig. 192. 2 500 hk Corlissmaskin på Philadelpbiautställningen 1876.
och elegans. Den berömdaste av dessa maskiner var väl den, som han utställde på
Philadelphiautställningen 1876. Figur 192 visar densamma. Den utvecklade 2 500 hk
och vägde något över 600 ton. Dess höjd var ej mindre än 13.5 m. Maskinen
utgjordes egentligen av tvenne självständiga maskiner, var och en med sin encylindriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
