Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångturbinens framträdande och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. ÅNGTURBINEN.
291
säkerhet med
enkelväxel upp till de
högsta typerna. Figur 592
(se kapitlet:
Ångturbi-ner) visar en 500 hk
de Lavalturbin med
enkelväxel.
De Lavalturbinen
infördes ganska raskt i
olika anläggningar och
visade sig i
ångför-brukning kunna tävla
med de betydligt mera
skrymmande
kom-poundmaskinerna. Det
visade sig däremot snart
att turbinens område
var ganska begränsat. Större enheter än 500 hk hava ej införts i marknaden. Orsaken
härtill ligger i konstruktionen. Större enheter skulle fordra större turbinhjulsdiameter
(större än 746 mm, som är den f. n. största), turbinens kostnad skulle härigenom ökas i
betydlig grad och svårigheten att
erhålla betryggande och jämn
kvalitet å materialet skulle samtidigt
ökas. Man skulle dessutom
svårligen erhålla högre ekonomi, vilket
å andra sidan vore nödvändigt i
betraktande av att
kolvångmaskinens och ännu mera andra
ångtur-biners ekonomi visade sig starkt
förbättras vid större aggregat.
Man kan således konstatera
att de Lavalturbinen är en turbin
för mindre effektbehov, men som
sådan den mest spridda av alla.
Parsons’ ångturbin visade sig
snart äga sådana egenskaper att
dess uppgift riktades åt helt olika
håll mot de Lavalturbinens.
Par-sonsturbinen hade särskilt i början
att kämpa med betydande
tät-ningssvårigheter. Ångan
expanderade ju i turbinen från skovelring
till skovelring. Ångan fyllde hela
trummans omkrets och de
roterande skovlarna å trumman måste
således avtäta mot turbinhuset,
liksom de stillastående ledskenorna i
Fig. 267. 300 hk de Lavals ångturbinmotor.
Birger Ljungström, f. 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
