Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Ångpannans olika delar och deras uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
ÅNGTEKNIKEN.
Matarrummet utgöres av volymen vatten mellan högsta och lägsta vattenstånden
i pannan. Detta vattenstånd angives å vattenståndsröret och tillåtes under normal
drift att variera inom ganska trånga gränser någonstans mitt emellan högsta och lägsta
värdet. Vid vissa tillfällen kan man emellertid utnyttja matarrummet i utjämnande
syfte. Antag t. ex. att man möter en hastig ökning i ångbehovet. Minskas då
matningen, så kan ångpannan, utan att fyren behöver forceras, lämna ökad ångmängd utan
trycksänkning. Orsaken härtill är följande. Vid normal ångmängd förbrukas värmet
från fyren och förbränningsgaserna dels till matarvattnets uppvärmning till
ångbild-ningstemperaturen, dels till ångans avdunstning och överhettning. Avstänges
matningen erfordras intet värme för matarvattnets uppvärmning, och en större ångmängd
än nyss kan därför avdunstas och överhettas än i förra fallet. Ju kallare matarvattnet
är, desto större blir matarrummets betydelse i detta avseende. Har matarvattnet samma
temperatur som vattnet i pannan försvinner åter betydelsen av ovannämnda reglering.
Avstänges matningen sjunker naturligtvis vattenståndet. Avstängningen kan
därför ej drivas längre än till dess vattenståndet sjunkit till sitt lägsta värde.
Man kan på samma sätt minska ångmängden från pannan utan tryckstegring, och
således utan risk för att säkerhetsventilerna skola blåsa, genom att inmata överskott
på vatten. Detta överskott upptager då den värmemängd, som den minskade
ångmäng-’ den ej kan utnyttja. Dylik övermatning kan fortgå så länge, tills högsta vattenståndet
nåtts.
Ovannämnda regleringsmetod användes ofta vid t. ex. lokomotivpannor. När tåget
närmar sig en stark uppförsbacke söker föraren gärna hålla högt vattenstånd och
avstänger sedan matningen helt eller delvis under det att tåget arbetar sig uppför backen.
Efterföljes sedan backen av en sluttning nedåt, inmatar föraren överskott på matar
-vatten för att hindra för stor tryckstegring i pannan. Vid dylik reglering samverkar
vanligen vattenrummets utjämnande verkan med matarrummets.
Överhettarens uppgift är att överhetta ångan till den önskade temperaturen. Den
placeras på lämpligt ställe i gasernas väg mellan eldstaden och skorstenen. Eftersom
motståndet mot värmeöverföringen från plåten till ångan är väsentligt större än mellan
plåten och pannans vatten, erhålla överhettarens tuber alltid en relativt större
över-temperatur över ångans temperatur än pannplåten över vattnets temperatur. Man får
därför iakttaga en viss försiktighet, så att ej överhettaren träffas av för heta gaser.
Ovannämnda motstånd minskas dock i den mån ångans tryck och hastighet ökas, varför
frågan ej har samma riskmoment vid ångpannor för högt tryck, särskilt om ångans
hastighet genom överhettarrören ej beräknas alltför liten.
överhettarens area varierar ganska mycket och beror närmast på graden av
överhettning samt förbränningsgasernas temperatur. Den utgör vanligen 30—50 % av
eldytan.
Rökgasförvärmaren eller economisern har till uppgift att ytterligare avkyla
förbränningsgaserna, sedan de lämnat pannan, genom uppvärmning av matarvattnet.
Det är ju tydligt att gastemperaturen kan nedbringas lägre i en economiser än i själva
pannan. I economisern är vattnet nämligen kallare än pannans vatten.
Temperaturskillnaden mellan gaserna och vattnet blir därför större och värmeöverföringen under
i övrigt lika förhållanden ävenledes större. Härtill kommer, att economisern tillverkas
billigare pr m2 värmeyta än pannan. Allt samverkar till att det visar sig ekonomiskt
att ej driva gasernas avkylning i pannan utöver en viss gräns, utan i stället uttaga den
sista delen av gasernas värmeinnehåll i economisern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
