Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. OLIKA ELDSTÄDER OCH ELDNINGSAPPARATER. 321
Bland de mera kända konstruktionerna på detta område kunna vi här omnämna
endast Kowitzske’s rökförbränningseldstad, som visas i figurerna 293—294. Den är
utrustad med automatisk sekundärluftreglering. Sekundärluften pådrages vid påeldning
så snart eldstadsluckan stängts, men avstänges sedan så småningom genom fjäder och
katarakt. Den inkommer bakom eldstadsbryggan.
En avsevärt nyare konstruktion med i viss mån automatisk reglering av
sekundärluften är den s. k. ekonomeldstaden, som konstruerats av civilingenjör A. Rosborg
i Stockholm. Tanken med denna eldstad var att undvika det vanliga sättet att genom
spjällstrypning reglera sekundärluften. I stället utfördes denna reglering genom
förändring av luftkanalens utströmningsarea. Härigenom skulle vinnas konstant
inström-ningshastighet å luften vid olika belastningar och därigenom en intimare blandning av
sekundärluft och förbränningsgaser. Även avsågs att förbinda primärluftens och
sekundärluftens reglering med varandra, en princip, som visserligen ej alltid torde vara lämplig
att använda.
I den mån de mekaniska eldningsapparaterna, liksom även halvgasugnarna, visa
sig undantränga handeldningen, förlora rökförbränningseldstäderna sin betydelse. Man
uppnår nämligen med dessa nyare konstruktioner i ganska hög grad fullständig
rökförbränning, och klagomålen över svart rök hava ock under de senaste årtiondena i stort
sett förstummats.
Mekaniska kastapparater.
Kastapparaterna utgöra ett övergångsstadium till de moderna mekaniska
eldstäderna. Såsom nästan alltid, då man vill ersätta ett mera primitivt förfarande för
hand med ett mera fulländat mekaniskt sådant, söker man till en början att på
maskinell väg efterbilda
handförfarandet. Först så småningom
utbildas anordningen efter
självständiga linjer. Så ock
här. De mekaniska
kastapparaterna konstruerades att så
mycket som möjligt kopiera
handeldningen. Engelsmannen
Proctor var föregångsmannen
på detta område. Hans
kastapparater vunno mot slutet av
1800-talet stor spridning, först
i England och sedermera på
kontinenten. Så småningom
uppstodo ett stort antal andra
konstruktioner, särskilt i
Tyskland.
Figurerna 295—296 visa
en dylik kastapparat av Axers
konstruktion. Bränslet inkommer från en tratt i hjulet d, som är försett med fyra
urholkningar. Hjulet roterar och avlämnar den i urholkningarna befintliga
bränslemängden till skovein f, som i sin tur nedsläpper bränslet på kastskoveln g. Denna erhåller en
snabb vickande rörelse genom de båda fjädrarna h och i, vilka spännas och utlösas
21—240720. Uppfinningarnas bok. II.
Fig. 295—296. Axers kastapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
