Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. OLIKA ÅNGPANNETYPER.
351
rostkonstruktioner, allt efter bränslets beskaffenhet. Den i figuren visade trapprosten
är speciellt konstruerad för fuktigt brunkol och av samma typ, som förut beskrivits.
Figur 353 avbildar ytterligare en typ vertikalrörpanna, den särskilt i Förenta
staterna mycket spridda Stirlingpannan. Denna konstruerades redan på 1880-talet av den
amerikanske ingenjören Stirling, undergick under de senaste årtiondena ganska
betydande omkonstruktioner och har i sitt moderna utförande det i figuren visade utseendet.
Fig. 350—352. Steinmüllers vertikalrörpanna.
Pannan i ovannämnda
figur utrustas med fyra pannor,
tre överpannor och en
underpanna. Antalet tubknippen är tre.
Tuberna äro relativt raka och
omböjas först vid infästnings
-ställena för att få vinkelrät
infästning och mjuk övergång. De tre överpannorna förenas genom ett antal tuber,
vilka utgå såväl från dessa överpannors vattenrum som från deras ångrum. Antalet
över- och underpannor samt tubknippen varierar med pannans storlek.
överhettarna placeras som vanligt mellan tubsatserna. Gasförningen är likaledes
den vanliga. Skärmar anbringas, vilka leda gaserna så att tuberna bestrykas så
effektivt som möjligt.
Avdunstningen pr m2 eldyta är ungefär densamma för alla dessa vertikalrörpannor,
nämligen 25—30 kg utan forcering och 35—40 kg vid forcering. Den kan eventuellt
uppdrivas högre och till ungefär samma värden som vid de förut omnämnda högeffekt
-pannorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
