- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
352

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352

ÅNGTEKNIKEN.

Fig. 353. Stirlingpanna.

Tubdiametern är något mindre vid vertikalrörpannorna än vid de andra
vattenrör-pannorna, nämligen 60—82 mm utvändigt, gentemot 88—102 mm.

Om man jämför de nu beskrivna tre panngrupperna, finner man visserligen att
de i det stora hela hava samma egenskaper, men även att vissa användningsområden
bättre passa för en grupp än för en annan.

Gemensamt för samtliga grupper är det relativt ringa vatteninnehållet. En
jämförelse visar dock att detta vatteninnehåll är avgjort mindre vid högeffektpannan än
vid de båda övriga grupperna. Högeffektpannan är således den, som erfordrar den
jämnaste
ångproduktio-nen vid konstant
eldning.

Beträffande
utrym-mesfrågan ställer sig
högeffektpannan främst,
i synnerhet om
economisern, när sådan
användes, kan placeras
ovanpå pannan. Å
andra sidan medför
gasför-ningen hos
högeffektpannan att dessa gaser
måste avledas rakt
uppåt, och man tvingas
därför i allmänhet att
använda plåtskorstenar
ovanpå pannan. Dessa
skorstenar kunna av
naturliga skäl ej
konstrueras särdeles höga, och
följden blir därför, att
det naturliga draget blir
ganska ringa.
Hög-effektpannor arbeta
därför vanligen med
konstgjort drag. Detta
med

för alltid en viss komplikation samt även, om anläggningen ej noga tillses, lätt nog
minskad driftekonomi. I en del anläggningar kunna plåtskorstenar visserligen undvikas,
men gaserna måste då föras ned genom en särskild gaskanal längs pannans sido- eller
bakvägg till gaskanalen under pannrumsgolvet och vidare till den murade skorstenen.
För att i detta fall undgå konstgjort drag måste dock skorstenen kunna lämna rikligt
drag i pannans överdel (minst 20 mm H2O).

Som slutresultat rörande högeffektpannan gentemot de övriga två grupperna
kommer man till att den först och främst passar för anläggningar med begränsat
tomtutrymme och intermittent drift.

Vertikalrörpannorna visa sig lämpliga för nästan alla de anläggningar, vilka passa
för vattenrörpannor i allmänhet. Man bör dock ej välja dem allt för små, emedan
deras verkningsgrad kan anses känsligare härför än vattenrörpannans av kammartyp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free