Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångans arbete i en kolvångmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
ÅNGTEKNIKEN.
mar åt motsatt håll, från cylindern till ångan. Under denna senare del av expansionen
börjar den förut kondenserade ångan att avdunsta under samtidig avkylning av
cylinderväggarna. Härigenom återvinnes en obetydlig del av den förra förlusten. Den
huvudsakliga avdunstningen äger dock rum under utströmningsperioden och sker då till
ingen nytta, utan tvärtom till skada, i det att cylinderväggarna därigenom ytterligare
avkylas.
Ovannämnda värmeutbyte mellan ångan och cylindern medför en betydande
förlust. Om man av indikatordiagrammet beräknar den viktsmängd ånga, som vid mättad
ånga borde förbrukas, skall man finna, att den med 15—50 % understiger den i
verkligheten förbrukade, och ökningen utgöres av den ånga, som kondenseras av de kallare
cylinderväggarna. Även vid överhettning kan kondensering äga rum.
Förlust genom cylinderkondensation, eller rättare cylinder avkylning, äger alltid
rum och i varje ångcylinder. Förlusten är dock högst olika för olika maskiner och
arbetsförhållanden. Först och främst inverka de skadliga rummens storlek. Ju större
skadliga rum, desto större cylinderkondensation. Ett av de tidigaste medlen att
reducera denna besvärande förlust var därför att med olika medel minska skadliga rummets
storlek. Vidare inverkar maskinens storlek i förhållande till dess utvecklade effekt.
Ju större effekt ångmaskinen utvecklar och ju snabbare den arbetar, desto relativt
mindre blir cylinderkondensationen. Värmeutbytet ökas även i den mån, som ångans
expansion drives djupare. Då blir temperaturskillnaden mellan ångan och cylindern
större och cylinderkondensationen starkare. Den är därför procentuellt större vid en
kondenserings- än vid en mottrycksmaskin.
Redan ganska tidigt fick man ögonen öppna för dessa förhållanden, och införandet
av successiv expansion avsåg förnämligast att minska dessa förluster. Den encylindriska
ångmaskinen arbetar således under i övrigt lika förhållanden med den största
cylinderkondensationen, trippel- och kvadrupelexpansionsmaskinerna däremot med den minsta.
Den största betydelsen för cylinderkondensationen har dock ångans egen
beskaffenhet och främst huruvida densamma är mättad eller överhettad. Mättad ånga leder
värmet väl, överhettad ånga däremot dåligt. Värmeutbytet blir därför betydligt
reducerat genom ångans överhettning. På den vägen har man lyckats reducera denna
förlust så mycket, att värdet av successiv expansion väsentligen minskas och att i alla
händelser trippel- och kvadrupelmaskiner vid överhettad ånga visa sig fullständigt
sakna berättigande. Ängtrycket inverkar även, i det att cylinderkondensationen
tilltager med ångtryckets stegring. Vid ångtryck över 12—15 kg blir det därför så mycket
nödvändigare att använda överhettning.
Man har dessutom med skiftande framgång sökt minska cylinderkondensationen
genom s. k. ångmantél, d. v. s. genom att omkläda cylindern med en yttre cylinder och
i mellanrummet inleda ånga.
Den encylindriska ångmaskinens utvecklade effekt. Man skiljer vid ångmaskiner
mellan det indikerade och det effektiva arbetet. Det indikerade arbetet är det av ångan
i cylindern verkligt uträttade, således det arbete, som åskådliggöres av
indikatordiagrammet. På grund av friktionsförluster i kolv, packdosor, gejdrar, lager m. m. erhålles
ej hela detta arbete å axeln, utan endast 80—95 % härav. Det å maskinaxeln
disponibla arbetet benämnes effektivt arbete eller axelarbete. I ångmaskintekniken räknar
man allt fortfarande allmännast med hästkraften som effektenhet och således med
indikerade hästkrafter och effektiva eller axelhästkrafter. 1 hästkraft är som bekant uttrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
