Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångans arbete i en kolvångmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÅNGMASKINER. ÅNGANS ARBETE. 397
för effekten 75 mkg pr sekund. Under senare år har man på olika håll sökt inarbeta
kilowatten som effektenhet i stället för hästkraften, varigenom större enhetlighet
skulle vinnas. 1 kilowatt är c:a 102 mkg pr sekund och således = 1.36 hk.
Ångmaskinens indikerade effekt i hästkrafter betecknas med N{ och uttryckes
genom den enkla ekvationen
P-S
N, =
4 75
om P = medelkraften å kolven i kg.
N = kolwägen under 1 sekund i meter.
Betecknas kolvens nettoarea med A cm2, slaglängden med s m, varvantalet pr minut
med n och »indikerade medeltrycket» med i kg/cm2, omändras ovannämnda ekvation
för en dubbelverkande maskin till
Vi • 2 • s • n • A
N- = ~
1 60 • 75
Man kan även uttrycka effekten i ångmaskinens medelkolvhastighet cm m/sek.
och då erhålles
_ Pi * ’ A
Ni = ––––––
75
Betecknas det effektiva hästkrafttalet med Ne uttryckes detta i Nt av ekvationen
N = V . N.
e im z
och är då Vm den mekaniska verkningsgraden. Härav följer, att
N = V
e im
Pi ’ Cm * A
Ib
och omvänt kan kolvarean beräknas av ekvationen
Ne- 75
Pi • °m •
Vid encylindriska ångmaskiner varierar cm mellan 1.5 och 4 m/sek. Betecknar D
S
cylinderdiametern i m och s slaglängden i m, är ~ vanligen = 1.3 å 2 vid långsammare
arbetande maskiner och = 0.9 å 1.3 vid varvantal över 160 pr minut. Den mekaniska
verkningsgraden ligger mellan 0.80 och 0.95. Vertikala maskiner hava i allmänhet högre
än horisontella.
Medeltrycket pt kan erhållas genom planimetrering av indikatordiagrammet.
Gäller det åter att beräkna en encylindrisk ångmaskin med tillhjälp endast av
tillgängliga siffror å tryck, fyllning, cylinderdimensioner m. m., så konstrueras ett
teoretiskt indikatordiagram, och det indikerade medeltrycket beräknas med hjälp av detta.
Man tager härvid ingen hänsyn till strypning, förutströmning, kompression och
förinströmning, utan diagrammet får helt enkelt följande utseende. (Se figur 431.) Arean
av diagrammet dividerad med slaglängden s ger trycket p Från detta tryck
subtraheras mottrycket p2, och skillnaden p j—pz utgör då det sökta teoretiska indikerade
medeltrycket pit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
