Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångans arbete i en kolvångmaskin - Ångmaskinens reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÅNGMASKINER. REGLERING.
403
är det dock gynnsammare än vid den vanliga encylindriska »växelströmmaskinen»,
och cylinderkondensationen minskas därför i jämförelse med förhållandet vid den senare.
Det framgår av likströmmaskinens arbetsförlopp att kompressionen måste bliva
ovanligt stor. Maskinen passar därför i detta utförande närmast för
kondenseringsma-skiner med högt vakuum. I annat fall blir kompressionstrycket för högt. Stumpf söker
kringgå dessa svårigheter dels genom att använda ett mycket stort skadligt rum, dels
genom den i figur 438 visade konstruktionen. Denna karakteriseras av en i kolven insatt
kolvventil, vilkens rörelse kommenderas av en å vevstaken anbringad tapp. Vid
kolvens återgång under utströmningsperioden hålles kolvventilen öppen, även sedan kolven
avstängt utloppskanalen, och ångan i cylindern strömmar då allt fortfarande genom
denna ventil, det ringformiga rummet i kolvens mitt och ut i avloppsledningen.
Likströmmaskinens konstruktion giver med nödvändighet långa cylindrar och
långa och tunga kolvar. Maskinen blir därför dyrare och tyngre än den vanliga
encylindriska ångmaskinen och närmar sig i dessa avseenden kompoundmaskinen. Den
långa cylindern med dess starkt upphettade ändstycken och kalla mittparti ger lätt
anledning till kastningar och sprickor. Den tunga fram- och återgående delen kan även
orsaka starkare nedslitning än vid den vanliga ångmaskinen.
Maskinens tilloppsreglering sker alltid med ventiler och ungefärligen samma
konstruktioner gälla som vid de vanliga maskinerna. Likströmmaskinens ångförbrukning
vid kondensering och överhettad ånga är ungefär densamma som kompoundmaskinens-
ÅnGMASKINENS REGLERING.
Ångmaskinens regleringsdetaljer utgöras av ångfördelningsorganen, deras
rörelsemekanismer och själva centrifugalregulatorn. Ångfördelningsorganen äro antingen
slider eller ventiler. Valet av den ena eller andra typen bestämmes av deras olika
egenskaper och ångmaskinens ändamål.
Sliderna äro i huvudsak av tre olika slag, planslider, kolvslider och vridslider
(Cor-liss-slider).
Plansliden har några goda egenskaper. Den tätar bra, den kan användas för höga
varvantal, den är enkel och billig. Den behäftas å andra sidan med vissa olägenheter.
Den erbjuder ett ganska stort friktionsmotstånd, åtminstone vid högre ångtryck, den
avklipper ångtilloppet sakta och giver därför ej lika fylliga ångdiagram, som t. ex.
ventilen. Den ger även i allmänhet upphov till ett ganska stort skadligt rum.
Kolvsliden är fullständigt balanserad och kan därför ur den synpunkten användas
för höga ångtryck. Den lider däremot av andra nackdelar. Skadliga rummet blir stort,
och den är svår att konstruera fullt tät. Man kan visserligen använda sig av fjädrande
tätningsringar, men dessa hava vissa olägenheter ur konstruktions- och
tillverknings-synpunkt.
Vridsliden (Corliss-sliden) kännetecknas av litet skadligt rum, små rörelsemotstånd
och måttliga tätningssvårigheter. Genomströmningsarean är däremot ganska begränsad
och tillverkningen känslig. Vridsliden användes numera knappast annat än i Förenta
staterna och övergives även där alltmer till förmån för andra fördelningsorgan. Vi
komma därför ej att i det följande behandla densamma utan hänvisa till tidigare kapitel.
Ventilen har många företräden. Den har liten massa och liten friktion, den tätar
bra och nöjer sig med ett litet skadligt rum. Den kan användas för högt ångtryck och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
