Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångmaskinens reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
ÅNGTEKNIKEN.
hög ångtemperatur. En del ventilkonstruktioner kunna emellertid ej användas för
högt varvantal.
Genomloppsareorna i regleringsorgan och ångkanaler skola dimensioneras så stora,
att strypningsförlusterna bli små. De få å andra sidan ej väljas så rymliga, att
skadliga rummet blir onödigt stort.
Fig. 439—440. Den enkla plansliden i medelläge.
Enkel planslid. Figurerna 439—440 visa den enkla plansliden i medelläge. Vi se
att de båda ångkanalerna till cylindern täckas av sliden med måtten e på yttersidorna
och måtten i på innersidorna.
e benämnes yttre täckning och
i inre täckning, a benämnes
vanligen kanalhöjd. Denna
bör dimensioneras möjligast
liten, så att slidens rörelse
blir så begränsad som
möjligt. Kanalbredden väljes i
stället stor, i maximum
nästan lika med
cylinderdia-metern.
Vi antaga nu, att sliden rör sig åt höger. Figur 441 visar slidens läge i döda
punkten. Dess vänstra kant har då passerat kanalöppningens vänstra kant (i det ögonblicket
börjar tydligen förinströmningen) öch nått avståndet m från densamma. Under denna
slidens rörelse till höger har kolven rört sig åt vänster, men vänder i döda punkten och
kommer i den närmaste fortsättningen att röra sig åt höger liksom sliden. Måttet m
benämnes det lineära försprånget. Veven är i detta läge riktad horisontellt åt vänster
(döda punkten) och excenterradien har vridits förbi vertikallinjen och bildar med denna
den s-. k. försprångsvinkéln d.
Kolv och slid röra sig nu samtidigt till höger, sliden dock endast vinkeln 90—d,
då den kommit till sitt yttersta läge, vilket vanligen motsvaras av att dess vänstra
kant fullt öppnar
inströmnings-kanalen a. I vändpunkten har den
då rört sig våglängden e + a =
excenterradien r.
Sliden rör sig vidare och nu
tillbaka åt vänster. När den rört
sig våglängden a, stänger den
ång-tilloppet, ångans expansion i
cylindern börjar. Vid ytterligare
rörelse passerar den medelläget, och
dess inre kant kommer kant i kant med ångkanalen. Ängans förutströmning börjar
och övergår, sedan kolven vänt i döda punkten till höger, i utströmningsperioden. När
sliden rört sig stycket e + a åt vänster, vänder den ånyo, och när slidens plan fullt
täcker ångkanalen, börjar kompressionen, vilken övergår i för inströmning, när slidens yttre
kant kommer kant i kant med ångkanalens yttre kant. Förloppet upprepas ånyo.
På motsatta sidan utspelas samma förlopp, men med en viss förskjutning.
Vi se av ovanstående, att vevradie och excenterradie följa varandra och att den
senare löper 90° + 0° före vevradien. Eftersom excenterstången är mycket lång i för-
Fig. 441. Den enkla plansliden i döda punkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
