Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångmaskinens detaljer - Kolvångmaskinens nuvarande läge och närmaste framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÅNGMASKINER. NUVARANDE LÄGE OCH NÄRMASTE FRAMTIDSUTSIKTER. 425
Veven smides vanligen i ett stycke med vevaxeln, men kan även tillverkas
separat och fastkilas vid axeln. Figurerna 510—511 visa en enkelvev. Figur 512 visar en
vevaxel med i ett smidda vevslängar.
Excenter skivan, figurerna 513—514, anbringas på maskinaxeln och så mycket
excentriskt till densamma som motsvarar excenterradien. Den omgives av en excenter
-ring eller bygel, som samtidigt utgör lager och utgångspunkt för excenterstången.
Excenter stång en är ledbart förbunden med slidstången.
Kolvångmaskinens nuvarande låge och närmaste
framtidsutsikter.
Fig. 501—502. Kolv för stor cylinderdiameter.
Vi hava i ett tidigare kapitel sökt giva en bild av ångmaskinens utveckling på olika
områden fram mot ingången av 1900-talet. I och med ångturbinens och dieselmotorns
framträdande började emellertid en ny tid. Ångmaskinen hade nu ej blott att följa
en normal utveckling mot
större fulländning, utan
framför allt att värja sitt
område mot starka
konkurrenter. Särskilt
ång-turbinen visade sig
mycket snart besitta sådana
inre
utvecklingsmöjligheter, att denna konkurrens
på många områden blev
ångmaskinen övermäktig.
Det är i viss mening
vemodigt att behöva se den
vördade ångmaskinen vara
nödsakad att ge plats åt
sin yngre men så
livskraftiga broder ångturbinen.
Låtom oss t. ex. se
på olika stationära
ång-kraftcentraler. Högspän-ningsteknikens utveckling, i samband med allt
vad därtill hör, befordrade redan tidigt ångkraftanläggningarnas koncentrering till allt
större enheter. Vi se sådana ångkraftcentraler anläggas redan i slutet av 1800-talet.
Sedan den tiden har utvecklingen fortskridit i allt mer stegrat tempo. Dessa tidigare
centraler utrustades naturligtvis med ångmaskiner, direktkopplade till
trefasgeneratorer. Vi hava i det föregående visat några bilder från sådana anläggningar. Hur
se dessa ångkraftcentraler ut i dag? Så gott som alla dessa ångmaskiner äro
uttagna, eller i färd med att uttagas, och hava ersatts med ångturbingeneratorer.
Orsaken härtill blir tydlig med kännedomen om ångturbinens egenskaper. Ångturbinen
tager sålunda oerhört mycket mindre plats i anspråk. På samma golvyta, som tidigare
upptogs av en 1 500 kW ångmaskingenerator, kan nu en 15 000 kW ångturbingenera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
