Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ångpannan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
ÅNGTEKNIKEN.
ledes lokomotivets vaggningar mjukare
och därmed sidopåkänningarna i rälen
samt trycket mellan hjulflänsarna och
skenorna mindre. Pannan kan läggas
desto högre ju längre hjulbasen är i
förhållande till spårvidden. Vid
smalspåriga lokomotiv, där max.
hastigheten uppgår till högst 50 km pr timme,
kan pannan läggas förhållandevis högre
än vid bredspåriga lokomotiv, där max.
hastigheten kan överstiga 100 km pr
timme. Pannans höj dläge begränsas
dock ytterst av lastprofilen.
Lokomotiv förefinnas, där rundpannans
medellinje ligger på en höjd över rälen av
3 327 mm och 1 750 mm vid en
spårvidd av 1 435 resp. 600 mm. Detta
motsvarar ett förhållande mellan
pann-höjden och spårvidden av 2.32 resp.
2.92. I tyska tidskrifter angives
förhållandet mellan pannans höjdläge och
. . ’ ... H L T
sparvidaen till: — = a x — + b.
S S
H är höjden av rundpannans
medellinje över räls, ä spårvidden och L
totala hjulbasen.
Spårvidd a b
600—1 067 mm 0.06 1.88
1435 > 0.03 1.94
1524—1676 > 0.01 1.98
Lokomotivpannan består av tre
egentliga huvuddelar, nämligen:
Eldstaden, där förbränningen försiggår,
rundpannan, som innesluter tuberna, samt
rökskåpet, som uppbär skorstenen.
Fig. 515—516. Ångpanna till statens järnvägars 4-cylindriga snälltågslokomotiv litt. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
