Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Maskineri och effektberäkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGLOKOMOTIVET, MASKINERI OCH EFFEKTBERÄKNING.
469
Fig. 557. Schematisk uppställning av slidrörelsen till lok. litt. F.
Fig. 558. Ventilreglering system Lentz.
Vid denna, är shdbågen eller kulissen rak, vilken konstruktion medför en förändring i
slidtärningens upphängning.
Ångfördelningsorganet utgöres av slid eller ventiler. Sliderna kunna vara plana
eller kolvjormade (rundslider).
De förra användas allmänt,
då ångan är fuktig, och de
senare, då ångan är
överhettad. Rundslider äro vanligast
försedda med smala
tätnings-ringar.
Med ventilregleringar
avses att vinna följande
fördelar: Minskade ångförluster
genom läckage, större och
konstantare öppningsareor
samt därmed minskade
stryp-ningsförluster och ökad effekt,
minskning i rörelsemotstånd,
slitage, vikt och
oljeförbrukning.
Den vanligast
förekommande ventilregleringen är
Lentz’. Vid denna finnes å
varje cylinder fyra ventiler,
två för ångtillopp och två
för ångavlopp. Ursprungligen
voro ventilerna ställda
ver
tikalt ovanpå cylindrarna. Vid den nyare utföringsformen ligga ventilerna
horisontalt, två vid cylinderns vardera ända (se fig. 558). Ventilerna regleras av
excenter-vevarna b. vilka vridas fram och åter genom en vanlig slidrörelse, system Heusinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
