Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Olika ångturbintyper för stationära anläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
ÅNGTEKNIKEN.
har expanderat till lägre
tryck minskas
läck-ningssvårigheterna, och
trummans diameter kan
därför successivt ökas.
Det är tydligt att
glapprummen mellan
ledskenor och trumma,
liksom mellan skövlar
och turbinhus, måste
hållas de minsta
möjliga för att ej
läck-mängden i
högtrycks-området, trots
trummans måttliga
diameter, skall försämra
ång-ekonomien för mycket.
Å andra sidan kan man
ej minska dessa
glapprum utöver visst
belopp, emedan beröring
i annat fall lätt uppstår.
Man söker numera
utbilda dessa tätningar
efter liknande linjer som
de förut omnämnda
la-byrinttätningarna, ehuru de av utrymmesskäl
måste konstrueras
enklare. Figur 631 visar
en dylik konstruktion.
Ledskenorna och
skov-larna äro här försedda
med U-formade
takringar, vilka fastnitas vid
desamma. Vi se även
själva
infästningsmeto-den och ledskenorna i
turbinhuset och
skov-larna i rotorn.
Balanseringsfrågan
är ett annat problem
vid dessa turbiner.
Genom de olika trycken å
ömse sidor om skoveln, liksom även genom ökningen i trumdiameter, uppstår ett
betydande axialtryck riktat mot turbinens lågtrycksända. Detta tryck motväges endast i
ganska liten grad av de axiella hastighetsaccelerationerna i skovlarna. En balansering
Fig. 630. En karakteristisk sektion av en Parsonstnrbin i dess »rena» typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
