Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Marina ångturbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 ÅNGTEKNIREN.
cerades under visst värde. Ångan expanderade då först i kryssturbinen och sedan i den
vanliga turbinens olika delar. Kryssturbinen gjorde visserligen god nytta så länge den
arbetade driftsäkert. Den var emellertid ganska känslig för värmekastningar och
betecknade därför knappast något varaktigt framsteg. Den har ock numera ganska
allmänt försvunnit.
Ett annat övergångsstadium var att sammankoppla ångmaskin och ångturbin.
Tanken var sund. Ångmaskinen arbetade gynnsammast under expansionens första
del, ångturbinen däremot vid lågt tryck, då läckningarna ej hade någon betydelse.
Genom att ersätta ångturbinens högtrycksdel med ångmaskin borde ångekonomien höjas,
och samtidigt kunde backturbinen bortfalla. En del fartyg byggdes ock med denna
kombination. Tre axlar användes vanligen, med var sin ångmaskin å ytteraxlarna
och en för dessa gemensam lågtrycksturbin å mittelaxeln. Kombinationen slog dock
aldrig fullt igenom. Man gick i mycket miste om de fördelar ångturbindriften förde
med sig i lugnt arbete, lätt tillsyn, ringa oljeförbrukning m. m. Andra utvägar började
ock skymta fram för ekonomiens höjande, och utvecklingen i denna riktning stannade av.
Direktkopplade aktionsturbiner. Curtis började redan tidigt att konstruera sin
ångturbin för fartygsdrift. Han inledde en annan utvecklingslinje än Parsons’. Han
lade stark betydelse vid varje propelleraxels fullständiga oavhängighet och förkastade
därför den förut beskrivna seriekopplingen. Det är för övrigt ej uteslutet att även
patenthänsyn spelade in härvidlag.
Fig. 657. Fartygsturbin enligt Curtis’ konstruktion.
Curtis’ första fartygsinstallationer gåvo ej odelat uppmuntrande resultat.
Ång-förbrukningen blev nämligen ganska dålig. Orsaken härtill ligger tydlig. Varje turbin
försågs nämligen med ett mindre antal aktionshjul med 3 till 4 hastighetsserier var.
Sedan AEG fått licensrätt å Curtisturbinerna började aktionsturbinen för fartygsdrift
taga fastare form. AEG omkonstruerade turbinen till en kombinerad hjul- och
trum-turbin och minskade antalet hastighetsserier så långt som möjligt. Principen: en axel —
en turbin vidhölls tills vidare, och en del goda installationer utfördes.
Figur 657 visar en typisk fartygsturbin av denna typ. Den utgöres av 7 st.
tur-binhjul (det första med 4 hastighetsserier, de följande med 3 dylika) och en efterföljande
trumma med ett antal rader skövlar, vilka kunna vara av aktionstyp, men ofta äro av
reaktionstyp. Backturbinen är inrymd i samma turbinhus och består av ett enda hjul
med dels hastighetsserier, dels tryckserier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
