Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kondensorer och kylverk - Kylverk - Ånganläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANLÄGGNINGAR.
577
ningen med skorsten är den ojämförligt vanligaste och. har ju den stora fördelen att
ej förbruka någon drivkraft.
Figur 729 visar en grupp av dylika kaminkylare i ett stort elektricitetsverk
(Golpa-centralen).
Cirkulationsvattnet pressas från kondensorn upp i kylverket, varifrån vattnet
nedrinner till en cistern. Från denna suges vattnet tillbaka till cirkulationspumpen.
Det är tydligt att
dennas uppfordringshöjd
och därmed
kondensor-arbetet ökas härigenom.
Vid alla kylverk av
ovannämnda slag måste
man taga hänsyn till
att en del av
cirkula-tionsvattenmängden
måste avdunsta. Detta
beror på själva
kyl-ningsprincipen. Beräkning visar att avdunst-
ningen nödvändiggör ett tillförande av kallt kylvatten i mängd 80—90 % av
ång-turbinens ångmängd. Denna vattenmängd är således ganska obetydlig och kan i
allmänhet lätt erhållas.
Fig. 729. Grupp av kaminkylare i ett stort elektricitetsverk
(Golpacentr alen).
ÅNGANLÄGGNINGAR.
Ånganläggningar kunna efter anläggningens uppgift indelas i:
1. Ånganläggningar för uteslutande kraftalstring, de s. k. kraftcentralerna.
2. Ånganläggningar för uteslutande värmealstring, de s. k. värmecentralerna.
3. Ånganläggningar för samtidig kraft- ock värmealstring, de s. k. kraft- ock
värmecentralerna.
Varje ånganläggning sammansättes av olika maskiner, apparater, rörledningar
m. m. Valet och sammanfogandet av dessa mångskiftande element utgöra problem av
ofta mycket betydande ekonomisk räckvidd, vilkas riktiga lösande erfordrar såväl
skicklighet som erfarenhet. Målet för den första gruppen av ovannämnda
ånganläggningar måste naturligtvis vara att producera kilowattimmen till det under de givna
driftförhållandena billigast möjliga priset. Summan av ränta och amortering, bränsle, löner
m. m. bör nedbringas till ett minimum i förhållande till de av kraftcentralen under året
producerade kWh. Målet för den andra gruppens anläggningar måste i stället vara
att producera en viss mängd värmeånga till billigaste enhetspris. Vid den tredje
gruppen blir uppgiften mera komplicerad, emedan hänsyn måste tagas såväl till
kraftleverans som värmeleverans.
Vi komma att i det följande endast behandla den första och sista av ovannämnda
grupper. Den rena värmecentralen behandlas lämpligast i annat sammanhang. En
hel del av de synpunkter, vilka framföras och diskuteras rörande de övriga centralerna,
hava emellertid tillämpning även på denna.
37—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
