Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
ÅNGTEKNIKEN.
Kraftcentraler.
Elektroteknikens betydelse för kraftcentralernas tillkomst och koncentrering.
Under 1800-talet, då elektrifieringen ännu ej genomförts i någon större utsträckning,
utgjordes den industriella kraftmotorn vanligen av en ångmaskin, som med rem eller
linor drev axelledningen i fabriken och därigenom de olika arbetsmaskinerna. Varje
fabrik, verkstad eller annan industriell anläggning hade då sin egen kraftanläggning.
Elektroteknikens och särskilt högspänningsteknikens starka utveckling i slutet
av 1800-talet bildade epok även på detta område. Det vanns nu möjlighet att leda
elektrisk energi långa avstånd utan stora förluster. Man kunde således leverera energi
från en ångkraft- eller vattenkraftcentral till förbrukare på långt håll från centralen,
och avståndet kunde bliva större, i den mån spänningen i den elektriska kraftledningen
höjdes. Före år 1894 torde den högsta spänningen å en kraftledning i Sverige hava
utgjort c:a 2 000 volt. År 1894 anlades den första längre högspänningslinjen. Den
hade 9 500 volts spänning. År 1907 hade driftspänningen stigit till 40 000 volt, 1909
till 50 000 volt, och för närvarande möta inga större svårigheter att anlägga en
långlinje med vilken erforderlig spänning som helst.
Ovannämnda utveckling skulle snart komma att få betydande konsekvenser
på industriens driftförhållanden. Det visade sig nämligen mången gång ekonomiskt
fördelaktigare att tillföra en industriell anläggning dess energibehov från en stor
ång-cller vattenkraftcentral på kanske flera hundra kilometers avstånd än från dess egna
ångmotorer. En dylik kraftöverföring har visserligen att bära betydande årliga
kostnader i ränta, amortering m. m. för själva kraftledningen, vilka kostnader försvinna
om anläggningen i fråga tager sitt energibehov från egen ångmaskinanläggning. Å
andra sidan kan en stor ång- eller vattenkraftcentral, som anlagts ej endast för
ifrågavarande anläggnings behov, utan för en mängd andra skiftande kraftbehov, kanske även
för städers och kommuners ljusbehov, m. m., byggas och drivas mera ekonomiskt än en
ånganläggning i mindre skala. I Sverige är vattenkraftcentralen den bärande
energileverantören, under det att ångkraftcentralen av naturliga skäl intager ett blygsammare
rum. I andra länder med mindre vattentillgångar kommer däremot ångkraftcentralen
i första planet. Det senaste årtiondet har ock bevittnat tillkomsten av ett stort antal
väldiga dylika ångkraftcentraler, vilka med hela nät av högspänningsledningar lämna
energi till ljus, kraft och även värme åt stora kringliggande landsdelar.
Denna koncentrationsrörelse griper allt mer omkring sig. Den ena industriella
anläggningen efter den andra upphör med sin kraftstation och ansluter sig i stället till
närmaste kraftnät. Det finnes emellertid, och kommer säkerligen även i framtiden alltid
att finnas, industrier och andra anläggningar, vilka äro mera betjänta av egen
ångkraftanläggning än av anslutning till ett kraftnät. Det är sådana anläggningar, vilka
behöva en viss ångmängd till kokning, torkning, uppvärmning, m. m. Dessa värmebehov
kunna vanligen tillfredsställas med lågtrycks- eller medeltrycksånga. Det visar sig i
sådana fall i allmänhet ekonomiskt att generera värmeångan av högt tryck och låta
densamma, innan den avgår till värmebehovet, först expandera i ångmotor och där
uträtta arbete. Detta arbete utvinnes till synnerligen låg värmekostnad, emedan
av-loppsångans värmeinnehåll tillvaratages av värmebehovet. Vi återkomma senare till
denna kombination, som sammanfaller med den tredje gruppen ånganläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
