Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANLÄGGNINGAR. KRAFTCENTRALER.
579
Olika typer av ångkraftcentraler. En ångkraftcentral kan planläggas att antingen
arbeta ensam eller i parallell med annan kraftcentral och då kanske oftast en
vatten-kraftcentral. I Sverige förekommer nästan uteslutande samarbete mellan
ångkraftcentral och vattenkraftcentral. Någon större isolerad ångkraftcentral kan knappast
påvisas i vårt land. I utlandet däremot är den fullt oberoende ångkraftcentralen
synnerligen vanlig. Det förekommer dock även där allmänt att ångkraftcentraler samarbeta
med vattenkraftcentraler, liksom även att ångkraftcentraler samarbeta sinsemellan.
Samarbetet mellan ångkraftcentralen och vattenkraftcentralen kan ske efter olika
linjer, och man talar allt efter ändamålet för samarbetet om reservcentral,
vattenbrist-central och spetsbelastningscentral.
Reservcentral är en sådan kraftcentral, som ingriper, om avbrott i strömleveransen
skulle inträffa av någon anledning, t. ex. genom linjeavbrott, kortslutning, ishinder, m. m.
Antag att en stad eller kommun köper sin elektriska energi från en
vattenkraftanläggning. Det kan då visa sig klokt att inom staden eller kommunen anlägga en reservcentral,
som kan ingripa i händelse dylikt linjeavbrott skulle inträffa. En sådan kraftcentral
kan då beräknas att endast sällan behöva tagas i bruk. Bränslekostnaderna spela därför
ingen större roll, under det att billig anläggningskostnad och snabb igångsättning träda
i förgrunden. Vid mindre anläggningar har ångkraftcentralen en stark konkurrent i
Dieselmotorcentraler. Vid större anläggningar är däremot ångturbincentralen
allena-rådande, men särskilda åtgärder böra vidtagas för dess snabba igångsättning.
Vattenbristcentralen har till uppgift att ingripa vid perioder av större eller mindre
vattenbrist. De komma därför i drift under kortare eller längre tider av året, och
bränsleekonomien har därför en större betydelse än vid den rena reservcentralen.
Spetsbelastningscentralen har till uppgift ett mera kontinuerligt samarbete med
vattenkraftcentralen. Varje kraftnät arbetar med varierande belastning under såväl
olika delar av året som olika timmar under dygnet. Vattentillgången till
vattenkraftcentralen kan även vara ganska föränderlig, utan att man därför behöver tala om
vattenbrist. Om då ackumulering av vattnet endast ofullständigt eller ej alls kan äga rum,
är det tydligt att starka slitningar måste äga rum mellan den belastning
vattenkraftcentralen kan lämna och den belastning, som nätet fordrar. Om vattenkraftcentralen
endast är hänvisad till sig själv, kan den därför ej åtaga sig så stora energileveranser att
vattenmängden ens tillnärmelsevis utnyttjas. Den måste nämligen vara beredd att
kunna tillfredsställa toppbelastningen under dygnet, och vatten får då under andra
tider av dygnet rinna obrukat förbi centralen.
Helt annat och gynnsammare blir resultatet, om en värmekraftcentral, t. ex. en
ångturbincentral, tillkopplas. Denna ingriper under dygnets toppbelastningsperiod
och avlastar härigenom vattenkraftcentralen, som således kan arbeta’ med jämnare
belastning och även avpassa denna belastning efter vattentillgången. Det ekonomiska
resultatet av en dylik sammankoppling visar sig i allmänhet mycket givande. De båda
kraftcentralernas olika karakteristiska egenskaper komma härvid även till sin rätt.
Vattenkraftcentralen är vanligen dyr att utbygga pr kW installerad enhet, men dess
driftkostnader äro låga. Ångkraftcentralen är billigare i anläggningskostnad, men varje
kWh kostar bränsle. Vattenkraftcentralen bör därför utnyttjas i högsta grad och lämna
ett stort antal kWh, ångcentralen kan visserligen lämna en stor kW i mån av behov,
men bör producera ett endast relativt litet antal kWh.
Planlägges ångkraftcentralen antingen för helt självständig drift eller för
samarbete med annan ångkraftcentral bliva synpunkterna olika. Den måste då i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
