Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Återblick och framtidsutsikter. Svenska insatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628 ÅNGTEKNIKEN.
risk, om man uttalar den tanken, att de närmast kommande årtiondena komma att
bevittna en mycket stark utveckling på det ångtekniska området.
Ser man tillbaka på ångteknikens utveckling, skall man finna, att denna
kännetecknas av perioder av stark expansion, omväxlande med relativt stillastående.
1700-talet bevittnade ångmaskinens tillblivelse och. danande till industriell duglighet. Början
av 1800-talet gav ångmaskinen en viss stadga. Maskinen började nu erövra världen.
Uppslag till förbättringar av olika slag spårades parallellt med strävandena att införa
ångmaskinen på olika områden. Mot mitten av 1800-talet började de verkliga arbetena
på ekonomiens höjande, överhettning och ventilreglering omskapade maskinen i
väsentlig grad. Ångtrycken stegrades däremot endast successivt. Stormlöparna lyckades
ej, tiden var ännu ej mogen. Den starka utvecklingen 1850—1870 efterföljdes av en
lugnare period av långsamt fullkomnande.
Så kom ångturbinen på 1880—1890-talen. Den såg ganska oskyldig ut till en början,
men förorsakade efter år 1900—1910 en utveckling inom ångtekniken, som med skäl
måste betecknas såsom fenomenal. På cirka 10 år tillverkades sålunda ångturbiner om
tillsammans åtskilliga tiotal millioner hästkrafter. Kolvångmaskinen undanträngdes
och även dieselmotorernas område begränsades till stationära anläggningar av liten
storlek och fartygsmaskiner av måttlig effekt.
Ångpannornas utveckling var ej lika kraftig. De Lavals energiska och geniala
försök misslyckades, och man måste tills vidare ställa sig avvaktande.
Samtidigt med ångturbinens framträdande ökades så småningom ångmotorernas
värmeekonomi. Kombination av kraft och värme började allt mer användas och den
ekonomiska betydelsen härav vinna full förståelse.
Ångtekniken står för närvarande i ångpannornas tecken. Sedan 10 år fortgår ett
rastlöst arbete på många olika händer i syfte att framställa en fullt driftsäker
högtrycks-panna. Redan nu arbeta sådana här i Sverige, av svensk uppfinning och tillverkning.
I utlandet tillverkas även högtryckspannor, dock ej med lika högt tryck. Man kan
förvänta mycket intressanta och viktiga resultat av dessa pioniäranläggningar. Problemet
att höja ångtrycket möjliggör en stegring av värmeekonomien, såväl för rena
kraftanläggningar som även och mera för kraft- och värmeanläggningar. Genom ångans avtappning
från en kondenseringsturbin (till matarvattenförvärmning) vinnes ytterligare förbättring i
värmeekonomien, och förbränningsluftens förvärmning höjer ångpannans verkningsgrad
till förut okänd höjd. Beräkning visar, att utnyttjandet av samtliga dessa förbättringar
möjliggör en värmeverkningsgrad, som ej alltför mycket understiger Dieselmotorns.
Ånganläggningarna lida i allmänhet av större tomgångsförluster än andra
värme-motoranläggningar. Även dessa frågor studeras numera ingående och man har, särskilt
genom ångackumulering, fått medel i sin hand att i möjligaste mån utjämna
belastningen och därmed höja genomsnittsverkningsgraden.
Även nya, förut ej försökta områden börja angripas av de ångtekniska uppfinnarna
och konstruktörerna. Vi tänka härvid närmast på automobil- och flygskeppsområdena,
vilka hittills i stort sett nästan automatiskt ansetts förbehållna förbränningsmotorerna.
Vad först beträffar ångautomobilerna, så är det av stort intresse att historiskt följa
deras ganska ryckvisa utveckling.
Den första ångautomobilen konstruerades av den franske artilleriofficeren N. J.
Gugnot år 1769. Figur 780 visar densamma. Pannan hängde fritt ut för att så litet som
möjligt påverkas av skakningen på de då för tiden dåliga vägarna. Vagnen framdrevs
med c:a 4 km fart, men endast en kort stund, varefter man måste stanna och tillse
mat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
