Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Återblick och framtidsutsikter. Svenska insatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 785. Ångmaskinen hos en ångautomobil.
gare skeden. Orsakerna härtill äro lätt funna. Sverige är ett till tiden senare
industriland än England, Frankrike och Tyskland. Sverige har ock haft en riklig energikälla
i vattenfall och forsar, vilka länge voro fullt tillräckliga för landets energibehov. Man
måste ställas inför problemen för att kunna inspireras till deras lösande. De svenska
inslagen i ångtekniken kommo först, när ångmaskiner började användas inom
kommunikationsväsendet, d. v. s. i början av 1800-talet.
Svenska insatser gjordes sedan i allt starkare tempo. Svenskarnas
uppfinnarebegåvning och konstruktiva läggning förnekade sig ej heller på detta område. Vi hava i
det föregående omnämnt ett flertal märkliga bidrag. Vi behöva här endast tänka på
John Ericssons lysande insats på så många områden inom ångtekniken och dessutom
på skeppsbyggnadskonstens och den allmänna värmeteknikens områden, på Carlsunds
utomordentliga konstruktörsbegåvning, som bildade under laget*iör en betydande
ångmaskin- och
fartygsindustri och på
Gustav de Lavals
geniala pioniärarbete på
ån gturbin området.
Intresset för
ång-teknik ökades i
Sverige ytterligare med
1900-talets ingång.
Man fick allt mer klart
för sig den
ekonomiska betydelsen av de
ångtekniska
problemens lösande. Detta
sammanhänger
naturligtvis även med den
samtidigt starka
ut
vecklingen av Sveriges industri, enkannerligen dess cellulosa- och övriga kemiska
industri. De Laval hade på sin tid i drift pannor med ett arbetstryck, som låg många
gånger över det högsta dittills försökta, och Sverige har även för närvarande äran av
det högsta panntrycket i den svenska Atmospannan. Svenska uppfinnare och
konstruktörer hava givit upphov till en för landets storlek ganska betydande
ångturbin-industri, som säljer sina produkter över hela världen. Svenska verkstäder tillverka
även skickligt konstruerade och synnerligen ekonomiska ångmaskiner.
Härtill kommer det kanske viktigaste, nämligen att svenska ingenjörer i allt större
utsträckning visa sig behärska de stora syntetiska problemen, samarbete mellan ånga
och vatten och samarbete mellan kraft och värme, på ett kanske djupare sätt än andra
länders ingenjörer.
Vi behöva således ej känna oss underlägsna på det ångtekniska området, utan kunna
i stället tacksamt konstatera, att svenska ingenjörer lämnat och alltfort lämna kraftiga
bidrag till den ångtekniska utvecklingen — till mänsklighetens materiella gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
