Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
VARMLUFTSMASKINEN.
starkt upphettas och då dess volym ej kan öka, stiger dess tryck, varvid ventilerna G
i arbetskolven även stängas. Två tolvtedels varv stå därvid till förfogande för luftens
upphettning och dess tryck hinner stiga rätt betydligt innan arbetskolven vänder.
Ma-tarkolven är nu utbalanserad, ty trycket kan fortplanta sig till dess båda sidor. Från
åttonde till tolvte tolvtedels varvet röra sig nu båda kolvarna utåt, varvid, på grund av
luftens uppvärmning från eldstaden, ett drivande tryck verkar på arbetskolven under
Fig. 799. Ritning av John Ericssons varmluftsmaskin (utförd av honom själv).
det att matarkolven är utbalanserad. Vi finna härav huru arbetet åstadkommes genom
luftens upphettning. Värmeförlusterna bliva emellertid stora, ty luften bortgår med
en ganska hög temperatur och regenerator var ej anbragt å maskinen för att ej
komplicera densamma. Maskinens bränsleförbrukning angives till omkring 4 kg stenkol pr
hästkraft och timma.
Fig. 799 visar en av John Ericsson själv utförd genomskärningsritning av maskinen.
Maskinen var emellertid dyr i anskaffning, c: a 50 % dyrare än en ångmaskin av
samma storlek, varjämte underhållskostnaderna blevo höga, på grund av de höga och
förstörande temperaturer, som maskincylindern utsattes för. Det är därför ej att undra
på att andra konstruktörer, uppmuntrade av Ericssons framgångar, men bekanta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
