Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELDLUFTSMASKINEN.
653
skiners bränsleekonomi, samt ännu mera genom framträdandet av Lenoirs och N. A.
Ottos gasmotorer på 1860-talet förlorade varmluftsmaskinerna sin betydelse. De öppna
maskinerna voro förbundna med alltför stora värmeförluster och de slutna maskinerna
blevo på grund av de ytterst små medeltrycken, föga över en atmosfär, mycket stora
och därför dyra i anskaffning. Härtill kom slutligen de dryga underhållskostnaderna på
grund av de höga temperaturer för vilka de värmda cylinderdelarna utsattes.
Producerandet av varmluftsmaskiner upphörde därför vid denna tid och dessa kunna numera,
med undantag för några mindre behov såsom på laboratorier o. d., där de ännu stundom
användas, sägas helt tillhöra den historiska utvecklingen.
Det gjordes emellertid ännu på 1870- och 1880-talen ett försök att förbättra
varmluftsmaskinerna genom det nära till hands liggande förslaget att i cylindern direkt införa
förbränningsprodukterna från eldstaden. Härvid kunde eldstaden göras lufttätt sluten
och förbränningsluften pumpas in i eldstaden och sålunda trycket i denna ävensom
admissionstrycket i cylindern hållas på några atmosfärers tryck samt det effektiva
medeltrycket uppnå ett väsentligt högre värde, en å två atmosfärer, än i de egentliga
varmluftsmaskinerna. Härigenom skulle en god bränsleekonomi i förening med mindre
maskiner uppnås. Dylika maskiner, kallade »eldlufts»- eller »eldmaskiner» konstruerades
av Julius Hock och F. Brown på 1870-talet samt av Benier och Buckett på
1880-talet. En ritning av den sistnämnda visar fig. 809. Dessa maskiner hava emellertid
aldrig kunnat uppnå tillfredsställande driftsäkerhet, ty dels arbetade även de med
mycket höga temperaturer, dels, och detta var det egentliga felet, försmutsades
maskinen av förbränningsprodukterna från bränslet, så att fel och störningar uppstodo.
Huruvida varmluftsmaskinen ännu en gång kan komma att spela en roll i den
mänskliga hushållningens tjänst är givetvis beroende på huruvida nya tankar skulle kunna
komma att anvisa nya vägar, på vilka de tidigare maskinernas svagheter kunde
avlägsnas, och kan givetvis blott gissningsvis förutsägas. Författaren finner detta föga troligt,
men å andra sidan inträffa under den tekniska utvecklingen så oväntade händelser att
det alltid är säkrast att undvika uttalandet av profetior. Om även i detta fall en profetia
i angiven riktning synes mindre vansklig än annars torde en dylik dock ej få uppfattas
såsom sista ordet i denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
