Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - De första förslagen - Den förberedande utvecklingsperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. FÖRBEREDANDE UTVECKLINGSPERIOD. 657
utströmmade luft och. krutgas genom ventilen C. Sedan ventilen åter slutit sig och
krutgaserna börjat avkylas trycktes kolven av det yttre lufttrycket ned i cylindern, därvid
lyftande vikten i tåget.
Papin insåg emellertid klart bristerna hos denna maskin. Blott en ringa
luftför-tunning kunde erhållas och därför blev maskinens arbetsförmåga liten. De häftiga
explosionerna hos krutet medförde även stor osäkerhet i driften. Ej heller var maskinens
skötsel ofarlig. Detta förde Papin till den tanken att frambringa det »lufttomma
rummet» genom kondensering av vattenånga, och detta åter förde så småningom till Papins
och Saverys ångmaskiner, vilka voro det första, framgångsrika steget i ångmaskinens
utvecklingshistoria. Ångmaskinen blev därför även den som sedan tog uppfinnarnas
intresse i anspråk under långa tider, under det att förbränningsmotorns problem blott
sysselsatte en eller annan spekulativ hjärna, till dess först mot slutet av 1800-talet även
denna maskin erhöll en snabb utveckling.
Det är, som vi se, hittills blott atmosfäriska maskiner som föreslagits och vi kunna
hava rätt betrakta de ovan beskrivna värmemotorerna såsom förbränningsmotorer,
emedan en förbränning försiggått inuti arbetscylindern. Visserligen har för förbränningen
ej använts något egentligt bränsle, men detta kan betraktas såsom en underordnad sak.
Vore det nämligen ekonomiskt möjligt att använda sprängämnen för drift av
förbränningsmotorer funnes intet som hindrade detta.
Den förut nämnde abbé Hautefeuille har emellertid även föreslagit en
direktver-kande förbränningsmotor, alltjämt med krut såsom drivmedel och avsedd för
vattenuppfordring. Detta förslag är onekligen intressant och tyder på att denne andlige man
var rätt förtrogen med den dåtida vetenskapen. År 1682 beskriver han denna maskin.
Den skulle bestå av ett vertikalt rör med en klaffventil, vilket rör nedtill fortsattes av
ett horisontalt rör beläget under vattnets yta och även det utrustat med en klaffventil. På
det horisontala röret skulle finnas en vertikalt uppåtstigande kammare, i vilken en
krutladdning kunde förbrännas. Vid krutets förbränning trycktes då vattnet av krutgaserna
upp genom tryckröret, varefter den under vattnet belägna delen av pumpen åter skulle
förses med ny krutladdning och därvid även på nytt fylla sig med vatten. Om vi efter
denna beskrivning försöka uppkonstruera maskinen erhålla vi den i fig. 813 angivna
anordningen. Ej heller detta förslag synes hava kommit till utförande.
Under de därpå följande hundra åren, under vilken tid ångmaskinen tilldrog sig
allt intresse, förekomma väl en del förslag och även försök att bygga krutmaskiner,
men de blevo alla resultatlösa samt erbjuda intet av intresse.
Den förberedande’ utvecklingsperioden.
Vi ha nu kommit fram till den tid, år 1769, då James Watt uppfann sin ångmaskin,
den maskin vilken kan sägas representera den moderna utvecklingen på
maskinteknikens område och vilken kan sägas hava varit förebilden för alla kolvmaskiner. Först
ångturbinen framkallade en ny epok på värmemotorområdet.
Sedan Watts ångmaskin blivit konstruktivt utbildad och börjat bliva känd samt
visat sina stora egenskaper, kom denna även att verka befruktande på
uppfinnarverksamheten. Det är ganska naturligt att densamma skulle framkalla en strävan att
åstadkomma en maskin vilken ej behövde någon ångpanna utan direkt alstrade arbete ur
bränslet. Lämpliga bränslen för förbränningsmotorer funnos emellertid ej vid denna tid.
42—-240720. Uppfinningarnas bok. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
