Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Den atmosfäriska gasmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Fig. 827. Indikatordiagram från Otto
och Langens atmosfäriska maskin.
till kolven avgivna expansionsarbetet har därför under första delen, medan ännu
ex-pansionslinjen låg över atmosfärlinjen, dels förbrukats för övervinnande av
atmosfärtrycket, dels givit kolven en viss rörelseenergi. Det är denna rörelseenergi som
sedan, då expansionslinjen ligger under atmosfärlinjen, åter omvandlas i arbete under
kolvens ytterligare förande i höjden mot atmosfärtrycket. Vi skola återkomma härtill
i samband med diagrammet för gasarbetet i
cylindern. På grund av att trycket under kolven i dess
nu uppnådda högsta läge är lägre än
atmosfärtrycket, så kommer detta jämte kolvens egen vikt
att förskjuta kolven nedåt. Därvid måste den i
ingrepp med kolvstången stående kuggringen rotera
åt vänster, i samma riktning som motoraxeln.
Friktionskopplingen griper därvid in så att
kuggringen fastkopplas vid motoraxeln och det arbete
som den yttre atmosfären uträttar på kolven
överföres till denna axel. Under kolvens sjunkande
stiger naturligtvis gastrycket under densamma,
men detta sker helt långsamt på grund av att
värme alltjämt avgives till cylinderväggarna,
särskilt i cylinderns undre del, varest densamma är
avkyld med vatten. Den på kolven verkande
kraften avtager alltså med kolvvägen. I följd härav blir mot slagets nedre del
kuggringens vinkelhastighet mindre än motoraxelns och därvid löses av sig själv
friktionskopplingen, -så att kuggring och axel åter rotera fria från varandra. Mot
allra sista delen av slaget öppnas av sliden en avloppskanal och under den följande
delen av slaget sjunker kolven endast av sin tyngd, utdrivande de i cylindern stående
förbränningsprodukterna. Kolvrörelsen består alltså av fyra perioder. Under den första
perioden, då kolven lyftes för insugning av gasluftblandning, förbrukas en del av det på
motoraxeln anbragta svänghjulets levande kraft. Under den andra perioden, då kolven
av de förbrända gaserna slungas i höjden, äro kolven och motoraxeln oberoende av
varandra. Under den tredje
perioden, då kolven går nedåt,
avgives arbete till motoraxeln,
vilket till en del magasineras i
svänghjulet. Under den fjärde
perioden, då
förbränningsprodukterna utdrivas ur
cylindern, äro kolv- och motoraxel
åter oberoende av varandra.
Det nyttiga arbetet är sålunda
lika med skillnaden mellan arbetsmängderna under tredje och första perioderna.
I fig. 827 återgives ett indikatordiagram av vilket de olika perioderna tydligt framgå.
Ett diagram för en ideell maskin, med en kolwikt lika med noll men dock havande en
viss massa, skulle få ungefär det utseende, som angives i fig. 828. I ett dylikt måste den
med 1 betecknade gasarbetsytan vara Eka med den med 111 betecknade ytan, vilken
representerar kolvens levande kraft. Den yttre atmosfärens arbete åter är lika med
ytorna 11 +111. Men då ytan 111 är Eka med ytan 1 så är den yttre luftens arbete även
Fig. 828. Ideellt diagram för Otto och Langens atmosfäriska
maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
