Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Den atmosfäriska gasmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. DEN ATMOSFÄRISKA GASMASKINEN.
671
lika med ytorna I + II, d. v. s. lika med den arbetsyta som ömsintes av diagrammet.
Den lilla ytan IV är insugningsarbetet, vilket förbrukas för maskinens drivande och
sålunda är att giva ett negativt tecken. Ytan V representerar det arbete som förbrukar
för gasernas utdrivande och erhåller även ett negativt tecken. Det verkligen vunna
indikerade arbetet representeras sålunda av ytorna I + II minskat med ytorna IV + V.
För att kunna åstadkomma de ovan beskrivna funktionerna erfordras utom vad
ovan angivits en del detalj anordningar, av vilka de viktigaste äro friktionskopplingen,
anordningen för kolvens lyftande samt slidrörelsen. Vi skola här nedan studera även
dessa.
Friktionskopplingens konstruktion framgår av fig. 829 och 820. På axeln A är en
skiva B uppkilad. På dennas nav äro två lösa skivor C—C anbragta och dessa äro med
fyra bultar fast förbundna med den mellan dem liggande kuggringen D, som sålunda
går lös på axeln. Kuggringen D och skivan B äro sålunda även koncentriska.
Kugg-ringens innersida är utrustad med fyra, i förhållande till periferien sneda ytor. Under
dessa äro kilarna E anbragta,
vilka medelst pånitade
läderplattor stöda mot den fasta skivans
B periferi. Kilarnas vänstra ändar
stöta mot bultvårtorna på
kugg-ringens innersida och deras högra
ändar äro utrustade med
uppåt-böjda näsor. Mellan varje kil och
kuggringen ligga tre små rullar.
Om nu kuggringen rör sig åt höger
och axeln med den fasta skivan
B åt vänster, glida kilarna med
kuggringen på skivan B. Samma
blir förhållandet om kuggringen
går åt vänster, men långsammare
än axeln, ty i förhållande till
axeln rör sig då kuggringen åt höger. Om åter kuggringen rör sig åt vänster fortare
än axeln, d. v. s. i förhållande till axeln roterar åt vänster, fastklämmas rullarna mellan
kilarna och de sneda ytorna på kuggringen och kilarna tryckas mot skivan B så fast
att denna sammankopplas med kuggringen. Kuggringen kan sålunda gå fram och åter,
under det att motoraxeln alltid roterar åt ett håll. Går kuggringen åt höger roterar den
fritt på axeln, går den åt vänster med tillräcklig hastighet fastkopplas den vid axeln.
Styrningen av kanalerna för gasernas till- och avlopp samt tändningen ombestyres
av sliden. Denna glider mellan slidspegeln på cylindern samt ett slidlock. Densamma
tätas därigenom att under muttrarna på de fyra bultar som fasthålla slidlocket äro
anbragta spiralfjädrar, vilka trycka slidlocket mot sliden och denna mot slidspegeln med en
lämpligt avpassad kraft. Slidens närmare konstruktion och dess olika ställningar framgå
av fig. 831—836. Slidställningen är under större delen av tiden den i fig. 834
återgivna. Vid denna slidställning är avloppskanalen öppen, men avloppet hålles dock slutet
av en klaff, vilken öppnar sig så snart gastrycket i cylindern blir högre än yttre luftens
tryck. Härigenom blir det möjligt för kolven att utdriva de förbrända gaserna under
sista delen av sitt nedåtslag. Från ställningen i fig. 834 rör sig sliden till sitt nedersta läge,
fig. 835, och åter till läget i fig. 834. Under det denna rörelse försiggår insuges av kolven
Fig. 829 och 830. Friktionskopplingens m. m.
konstruktion vid Otto och Langens atmosfäriska maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
