Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Fyrtaktmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. FYRT AKTMOTORN.
679
motor med kompression, därvid sökande förverkliga de säkerligen ganska oklara
föreställningar han haft i början av 1860-talet. Därvid kom han, helt obekant med Beau
de Roche’s skrift, att förverkliga den beskrivning på arbetsförloppet som denne
publicerat och han lyckades härvid så väl att han omkring 1876—1877 hade maskinen i en
fullt genomarbetad och marknadsduglig form. På världsutställningen i Paris 1878
utställdes ett flertal av Otto och Langens »fyrtaktmotoren och därigenom inverkade de även
denna gång revolutionärt på utställningsresultatet. Maskinen tillerkändes högsta
utmärkelse, ty en ny och utvecklingsduglig riktning var funnen inom
förbränningsmotor-tekniken. Denna motortyp var det även som erövrade världen och som gjorde det
möjligt för förbränningsmotorn att på allvar upptaga konkurrensen med ångmaskinen.
Fig. 844. Ottos första fyrtaktmotor av 1876.
Ännu i dag är denna motortyp den förhärskande. En fotografisk bild av maskinen
återgives i fig. 844 sådan den såg ut 1876.
Innan vi gå att taga kännedom om denna märkliga maskins konstruktion,
verkningssätt och egenskaper hava vi anledning ägna några ord åt den förut redan två gånger
omnämnde urmakaren Reithmann i München. Denne hade ej övergivit sina experiment
med förbränningsmotorer och hade, troligen på grund av sina tidigare studier över
kompressionens inflytande, konstruerat en liten motor med två kolvar i samma cylinder,
med vilken han experimenterade. Denna omändrades ganska väsentligt två gånger
och andra gången hade även han i sin maskin förverkligat den av Beau de Roche
angivna fyrtakten, dock även han obekant med dennes uppsats och även obekant med
Ottos arbeten. Ungefär vid samma tid som Otto fick han sin experimentmaskin färdig,
eller omkring 1875, men då hade Ottos patent redan meddelats. Även denna maskin
finnes bevarad i Gasmotorenfabrik Deutz’ museum och en fotografisk bild av densamma
återgives i fig. 845. En kopia finnes i München.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
