- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
692

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Överblick av den fortsatta utvecklingen till våra dagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

692

FÖRBRÄNNINGSMOTORN.

vändning såsom skeppsmotor och de nu lyckade strävandena att införa bränslet genom
direkt insprutning och ej såsom förut vid dieselmotorn genom insprutning med luft.

Det stora mål som man f. n. strävar efter att vinna är gas- eller förbränning sturbinen.
När detta skrives finnas ett par försöksturbiner om vardera c:a 1 000 hk i drift i
Tyskland, konstruerade av Holzwarth.

Slutligen några ord om huru förbränningsmaskinen erövrat det ena arbetsområdet
efter det andra och även skapat möjligheter, vilka denna motor förutan ännu näppeligen
skulle hava uppnåtts.

Såsom tidigare anförts funno förbränningsmotorerna huvudsakligen användning
för alstrande av drivkraft för hantverket och den mindre industrien. Redan på
Parisutställningen 1881 visades emellertid att gasmotorer lämpade sig för drivandet av
elektriska generatorer. Dessa maskiner voro dock alltjämt helt små.

Otto var emellertid sin uppfattning trogen att förbränningsmotorer borde kunna
byggas åtminstone upp till 100 hk. I överensstämmelse härmed åtog sig
Gasmotoren-fabrik Deutz år 1881 byggandet av en 50 hks gasmotor. Detta betraktades då inom
den tekniska världen såsom ett stort vågstycke. Maskinen lyckades likväl bra.
Dock byggdes under de närmaste 5 åren ytterligare blott ett par maskiner av samma
storlek. Men 1894 inlät sig Gasmotorenfabrik Deutz på ett nytt vågstycke genom att
åtaga sig byggandet av en maskin om 160 hk. Även denna lyckades och följdes inom
kort av en maskin om 200 hk och 2 st. om 300 hk. Härmed var utvecklingen till stora
maskiner given. Nästa steg i storlek togs emellertid av firman John Cocquerill i
Se-raing, Belgien, vilken 1898 utförde en encylindrig maskin på 600 hk, avsedd för drift
med masugnsgas. Denna maskin, vilken hade en cylinderdiameter om 1 300 mm, var
helt och hållet en förstoring av små maskiner och hade t. o. m. frislagsreglering. Det enda
originella hos densamma var dess väldiga storlek. Vid samma tid föreslog Junkers en
mycket originell tvåtaktmotor för drift av biåsmaskiner, med masugnsgas såsom bränsle.
Den skulle kunna utföras till ett par tusen hk. Ett genialiskt uppslag framkom 1900,
då Gebrüder Körting utförde sin första dubbeltverkande tvåtaktmotor, vilken inom
kort utfördes i storlekar på 1 000 å 2 000 hk. Denna maskin inspirerade till byggandet
av dubbeltverkande fyrtaktmotorer. Åtskilliga mer eller mindre lyckade
konstruktioner framkommo därvid, men banbrytande och genialisk var den som utarbetades
av H. Richter hos Maschinenfabrik Nürnberg. Dylika maskiner byggas numera
upp till 4 000 hk pr maskin.

Redan är anfört att genom Daimlers uppfinnande av det öppna tändröret 1885
nya möjligheter öppnades för förbränningsmotorn. Därigenom kunde varvantalet höjas
från det dittills vanliga 200 till 800 pr min. och motorernas vikt och dimensioner
därmed minskas väsentligt för samma effektbelopp. Detta gjorde motorer, drivna med
bensin, användbara för framförandet av vagnar, automobiler. Den första verkliga
auto-mobilen utfördes av Daimler 1886 och utvecklingen på detta område har sedan dess
varit ofantlig. Det normala varvantalet för en automobilmotor är numera 1 200 till
2 000 pr min. och de modernaste maskinerna arbeta t. o. m. med 3 500 varv pr min.
Åutomobilen har utvecklat sig till ett viktigt och omistligt trafikmedel. Även för små
båtar började dessa små, hastigtgående motorer användas.

Den lätta automobilmotorn har därefter utvecklats ytterligare och vikten
ned-bragts så att densamma gjort det mekaniska flygproblemet till en uppnådd verklighet.
Visserligen hade svensken professor J. E. Cederblom redan på 1890-talet påvisat att
det var möjligt att med hjälp endast av den energi en man kunde prestera höja sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free