Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Den konstruktiva utbildningen av lysgas-, bensin- och fotogenmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Fig. 895 och 896. Styranordning ntan
utväxling för fyrtaktmotor.
gång vartannat varv, var det nödvändigt att i denna rörelsemekanism inkoppla någon
anordning, som varannan gång urkopplade och varannan gång inkopplade den del, som
skulle åverka ventilen. En ofantlig mångfald dylika konstruktioner hava sett dagen.
En bland de enklaste är en excenter med ett sig själv korsande spår, i vilket löper en
tärning Ä, fig. 895 och 896. Denna tärning är styrd i armen B, som är svängbar kring
tappen C. Tärningen kommer nu att för varje varv hos axeln utföra en upp- och
nedgående rörelse, men samtidigt kommer den att svänga
armen B, emedan tärningen för varje varv hos axeln
styr över från det ena till det andra spåret i excentern.
Är då ventilen, som vartannat varv skall åverkas av
tärningen, t. ex. med sin ventilspindel D, belägen
under det ena spåret, så kommer tärningen som synes
att stöta mot ventilspindeln blott vartannat varv.
Dessa mekanismer blevo emellertid varken enkla eller
billiga. Sedan därför Crossley funnit den rätta
lösningen, styraxel och skruvhjuls växel, har denna som
redan nämnts blivit allmänt använd.
Med höjningen av kompressionstrycket visade
sig slidstyrningen ej fungera väl. Den förste, som
verkligen tog ett steg i nämnda riktning,
kompres-sionshöjning, var E. Körting. Han utrustade även
sin maskin med ventiler för såväl gasernas införande
som förbränningsprodukternas bortförande. Så
småningom följde de som använt slider efter och
ventilen blev det allmänt använda organet för till- och
bortförande av det i förbränningsmotorcylindern
arbetande mediet. På grund av fyrtaktförloppet var
det även möjligt undvara mekanisk
manövrerings-anordning för insugningsventilen. Till följd av det
vakuum, som uppstod genom kolvens sugverkan,
lyftes insugningsventilen under sugslaget av det yttre
lufttrycket och luft och gas strömmade in i cylindern.
Eör att lysgas ej skulle utströmma under de tre takter
då insugning ej försiggick, måste även gastilloppet
vara täckt av en ventil. Stundom var denna förenad
med motorns inloppsventil, men ofta var det en
särskild ventil. Även denna hade då kunnat undvara
mekanisk styrning, men densamma försågs vanligen därmed, på det att vid minskad
belastning gastillförseln skulle kunna påverkas av regulatorn. Så småningom försågs
emellertid även insugningsventilen med mekanisk styrning, emedan motorns arbete
därigenom blev jämnare, säkrare och tystare, och numera användes nästan alltid
mekanisk styrning av alla ventiler på en maskin. Även regleringen av bränsletillförseln har
förbättrats, varom mera i ett följande kapitel.
Ventilerna anbringades såväl med horisontal som vertikal spindel. Snart nog gav
erfarenheten vid handen att det var ytterst svårt att få ventiler med horisontal spindel
att arbeta och täta väl. Numera användes blott vertikal spindel eller vid maskiner med
kort livslängd även lutande spindel, men ej horisontal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
