Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Utvecklingen av en del viktiga detalj- och hjälpanordningar - Tändanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DETALJ- OCH HJÄLPANORDNINGAR. TÄNDANORDNINGAR
721
Däremot hade glödröret den olägenheten att det förbrukade rätt mycket bränsle
för den låga som höll detsamma varmt. Man räknade med 200 liter lysgas resp. 0.25 kg
fotogen pr timme. Särskilt vid mindre maskiner medförde detta en rätt stor ökning i
bränsleförbrukningen pr eff. hk och tim. För maskiner som användes ute innebar
dessutom tändröret ett osäkerhetsmoment. Lågan kunde av vinddrag släckas och var
svår att tända vid biåsväder. Vattenstänk kunde förorsaka att glödröret sprack.
Glödrör och låga voro därför alltid väl skyddade.
På grund av särskilt bränsleförbrukningen har därför tändröret numera ersatts
av andra tändanordningar.
Eukel batteritänilning1. Batteritändningen användes såsom tidigare nämnts redan
på Lenoirs maskin, vid vilken blott en gnista erhölls för varje tändning. Härigenom
hände ofta att tändningar uteblevo. För att råda bot härpå måste ett flertal gnistor
erhållas så att om den eller de första ej tände
blandningen, densamma dock skulle tändas av
någon senare. För detta ändamål anbragtes ett
gnistgap i en särskild gnistkammare, vilken av
en slid i allmänhet var avstängd, men vid
tändning sattes i kommunikation med cylindern. I
denna kammare fingo gnistor ständigt springa
över vid gnistgapet, ty desamma förorsakade
ingen olägenhet, då kammaren var avstängd från
cylindern. Strömförbrukningen blev emellertid
stor och man sökte förbättra den äldre
batteritändningen med blott en gnista.
Schematiskt återgives en sådan
batteritänd-ning i fig. 908. Vi se där två efter varandra
kopplade elektriska batterier a och b, sändande en ström genom en primärlindning.
I denna ledning är en å motorn anbragt avbrytare inkopplad. Avbrytaren består av
en fjäder med en kontakt d, vilken fjäder påverkas av en på motorns styraxel anbragt
kamskiva e. Härigenom kan primärströmmen slutas och brytas vid kontakten d.
Pri-märlindningen, vilken är utförd av tjock ledningstråd, är kring en kärna upprullad till
en spole. Kring denna spole är lindad en sekundärlindning av tunn tråd. Dess ändar
genomgå vid tändstiftet c motorväggen och bilda i motorns förbränningsrum ett gnistgap.
När primärströmmen slutes vid d, flyter genom primärlindningen en elektrisk ström. Då
den åter plötsligt brytes, induceras i sekundärledningen en ström, vilken, beroende på de
två trådspolarnas dimensionering, är av mycket hög spänning, och
en gnista överspringer vid gnistgapet och tänder laddningen i
motorn. På grund av den korta del av ett varv som
primärströmmen är sluten är strömförbrukningen obetydlig.
Gnistgapet utgöres av ett tändstift, vilket i modern form
återgives i fig. 909. Detta består av en gängad del a för
in-skruvning i en för tändstiftet avsedd borrning i motorcylinderns
vägg. I den gängade delens borrning är insatt, omgiven av
packningar b och c, en isolator av porslin d för isolering av
nickelstiftet e från delen a. Stiftet e är medelst muttrarna /
fastdraget i porslinsisoleringen samt av en glimmerpackning g
Fig. 908. Schema för enlel
batteritän dning.
46—240720. Uppfinningarnas bok. II.
Fig. 909. Tändstift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
