Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Utvecklingen av en del viktiga detalj- och hjälpanordningar - Tändanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DETALJ- OCH HJÄLPAN ORDNINGAR. TÄNDAN ORDNINGAR.
723
driftstörningar uppstå. Därför är numera den magnetiska tändapparaten den mest
använda.
Fig. 911 och 912. Den magnetiska
tändapparatens princip.
Den magnetoelektriska tändapparatens princip. Vid strävandena att ersätta
tänd-ningen med öppen låga med ett annat tändsystem för att kunna övergå från slid- till
ventilstyrning vid Gasmotorenfabrik Deutz utgick
man därstädes från den problemställningen, att den
för tändningen avsedda strömmen skulle alstras av
maskinen själv och detta på sådant sätt att
strömmens spänning och strömstyrka bleve oberoende av
maskinens varvantal samt att för varje tändgnista
den erforderliga elektriska energien särskilt alstrades
härför, och detta ögonblicket före gnistan så att några
ackumulatorer ej behövdes. En dylik apparat
konstruerades även 1881 och finnes ännu bevarad på
fabrikens museum.
Denna apparat är baserad på samma princip som den ursprungliga
dynamoma-skinen, blott med den skillnad att den alstrade växelströmmen ej omformas till likström.
Om en trådslinga av ledande material roterar mellan tvenne magnetpoler, uppstår i
denna slinga elektriska strömmar. Vid trådslingans horisontala läge mellan polerna,
fig. 911, når strömmen ett maximum. Vrider sig trådslingan 1fi varv, fig. 912, är strömmen
noll. Vrider sig slingan ytterligare varv, når strömmen åter ett maximum, men går
i tråden i motsatt riktning mot förra gången, en omständighet som för oss är utan
betydelse, då vi endast vilja,
genom att vid maximiström
bryta denna, erhålla en
elektrisk gnista. Denna
gnist-bildning kan nu ske på olika
sätt och vilket man
använder sig av är i främsta
rummet beroende av huru
stort varvantal den maskin
skall hava vid vilken
apparaten skall användas.
Apparatens konstruktion blir
även beroende av sättet för
gnistbildningen. Magneterna måste emellertid vara permanenta stålmagneter och vid
större maskiner måste strömalstringen vara oberoende av maskinens varvantal.
Fig. 913 och 914. Magnetisk tändapparat för avbrytaretändning.
Magnetisk avbrytaretändning. Vid maskiner med relativt låga varvantal
användes s. k. avbrytaretändning. En dylik apparats konstruktiva anordning framgår av
fig. 913—917. Fig. 913 och 914 visa själva magnetapparaten. Dess
magnet-system består av två till fyra kraftiga hästskoformade stålmagneter A, vilkas
poler äro försedda med polskorna B, mellan vilka ankaret C med sin lindning D
är vridbart anbragt. Vid vridning av ankaret i det starka magnetiska fältet
induceras i lindningen elektriska strömmar, vilkas styrka är proportionell mot
förändringen i antalet kraftlinjer som pr sek. genomflyta ankarets järnmassa, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
