Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Utvecklingen av en del viktiga detalj- och hjälpanordningar - Tändanordningar - Regleringsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DETALJ- OCH HJÄLPANORDNINGAR. REGLERINGSANORDNINGAR. 727
gap på den ledande »brygga» som där slagits av sekundärströmmen. Häryid gå såväl
sekundär- som primärström genom tändstiftet, varvid de två strömmarna bilda så att
säga en gemensam gnista, vilken är vida kraftigare och energirikare än en gnista alstrad
enbart av sekundärströmmen. Vi vilja slutligen blott påpeka att F är en kondensator
vilken är parallellkopplad till strömbrytaren C.
I fig. 921—924 återgives konstruktionsritningen för en fyrcylindrig sådan apparat
och i fig. 925 och 926 schemat till densamma med Eka beteckningar för motsvarande
delar. Med hjälp av fig. 920 torde de båda figurerna vara förståehga.
Tillverkningen av magnetoelektriska tändapparater har vid sidan av
förbränningsmotorindustrien utvecklat sig till en högst betydande industri.
Regleringsanordningar.
Regleringen av en motors effekt efter den belastning maskinen har att övervinna
är en så viktig detalj att vi ej kunna helt förbigå densamma. De ohka sätt varpå
densamma försiggår måste med några ord vidröras.
Vi hava redan vid behandEngen av Ottos fyrtaktmotor sett huru densamma med
hjälp av en centrifugalregulator reglerades på sådant sätt, att gasventilen förblev stängd
under insugningsperioden då varvantalet översteg en viss siffra, men åter öppnades
då varvantalet nedgick. Denna regleringsmetod, vilken blivit kallad jrislagregler ing,
kännetecknas sålunda därav att vid belastningar lägre än maximibelastningen
utebliva vissa arbetsimpulser. Frislagregleringen utfördes emellertid ej blott på det sättet,
att bränsletillförseln förhindrades därigenom att det bränsletillförande organet ej
påverkades, utan även därigenom att avloppsventilen hölls öppen eller stängd så länge
regulatorn verkade, vilket förutsatte ostyrd inloppsventil, eller att tilloppsventilen hölls
stängd under insugningsperioden, vilket förutsatte styrd inloppsventil. Skäl funnos
för de ohka utföringsformerna, men vi måste avstå från att redogöra för dem. De ohka
konstruktiva lösningar med vilka man sökte reahsera de olika regleringsanordningarna
varierade i oändlighet. Frislagregleringen användes länge. Densamma ansågs vara
ideahsk i termiskt hänseende, men denna åsikt stödde sig huvudsakfigen på rent ideella
förutsättningar, vilka ej kunde reahseras i verkligheten. Det ansågs vidare omöjEgt att
kunna praktiskt genomföra andra föreslagna regleringsmetoder; desamma syntes vara
lämpliga såsom diskussionsobjekt för en del teoretici, men ej ägnade för fabrikanters
och konstruktörers hårda verkhghet. Det oaktat upptogos dessa förslag till sist och
äro numera allmänt använda, under det att frislagregleringen så gott som fullständigt
övergivits.
De moderna regleringsmetoderna, vilka gå under den gemensamma benämningen
precisionsreglering, hava det kännetecknet gemensamt att en arbetsimpuls aldr g får
utebliva, men att arbetsutveckhngen vid varje arbetsimpuls avpassas efter det
motstånd maskinen har att övervinna. Vid stor belastning bhva maskinens
indikatordiagram stora, vid liten belastning bhva de små eUer med andra ord: vid stor belastning
verkar på kolven ett högt gastryck och vid Eten belastning ett htet gastryck. Detta
åstadkommes därigenom att bränsle- och därmed energitillförseln till sin storlek av
regulatorn avpassas efter belastningen. Detta kan göras på väsentligen två ohka sätt.
Kvalitetsreglering kallas den metod då endast den till varje arbetsimpuls tillförda
bränslemängden ändras, ty kvantiteten tillförd laddning förbhr alltid oförändrad, men dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
