Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Utvecklingen av en del viktiga detalj- och hjälpanordningar - Regleringsanordningar - Gasmotorns utveckling till generatorgasmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
sammansättning, dess kvalitet ändras. Detta är t. ex. fallet vid dieselmotorer, vid
vilka cylindern alltid helt fylles med luft, men den i denna luft insprutade
bränslemängden är större eller mindre, allt efter maskinens belastning. Kvantitetsreglering kallas den
metod då den till varje arbetsperiod tillförda mängden bränsleluftblandning ändras efter
belastningen, ty dess sammansättning, dess kvalitet blir oförändrad, men dess kvantitet
varieras. Detta är t. ex. fallet vid bensinmotorer. Genom att ställa in en stryp ventil
i bränsleluftledningen på olika sätt ökas eller minskas den i cylindern inkommande
bränsleluftblandningens mängd, men dess sammansättning försöker man hålla
oförändrad. Även dessa regleringsformer hava modifierats på olika sätt och erhållit olika
konstruktiv utformning. Båda hava sina fördelar och sina svagheter. Det blir därför
i allmänhet lämplighetsskäl, som avgöra vilken som bör komma till användning.
GASMOTORNS UTVECKLING TILL GENERATORGASMOTOR.
Lysgasen var som vi sett det bränsle som först kom till användning för drift av
förbränningsmotorer. Dess höga pris samt dess egenskap att vara bunden vid städernas
lysgascentraler medförde emellertid att man som nämnts redan tidigt såg sig om dels
efter billigare bränslen, dels efter sådana som kunde transporteras till eller tillverkas
på den plats varest bränslet behövdes, oberoende av sådana stora anordningar som
gasverk. Närmast till hands lågo då oljorna. Även kolpulver påtänktes och speciellt
hade Diesel i sin bok om den rationella värmemotorn tänkt sig att densamma skulle
drivas med kolpulver. Fotogen blev emellertid det bränsle för vilket motorn
utprovades. Först därefter vidtogo försök med kolpulver. Dessa förde ej till resultat, varom
mera nedan. Inom järnindustrien hade man länge för ugnseldning använt generatorgas,
alstrad genom ofullständig syrsättning av kolrika bränslen. Det låg då rätt nära till
hands att försöka lämpa denna gasart även för drift av gasmotorer.
Den första som klart och tydligt beskrivit en gasgeneratoranläggning för
motordrift är den danske ingenjören G. A. Hageman, vilken 1878 i en tysk teknisk tidskrift
redogör för sitt förslag. Hageman föreslår att i en schaktugn, beskickad med
newcastle-cannelkol, inblåsa luft och på sådant sätt erhålla en gas, bestående dels av
destillationsprodukterna från det okolade bränslet och dels av det rena kolets
förbränningsprodukter med luft. Hage man beräknar såväl den erhållna gasens sammansättning,
väime-effekt, förbränningsförmåga och pris i jämförelse med lysgas, som även kostnaderna
för en hästkrafttimme dels med ånga i ångmaskin, dels med lysgas i gasmaskin och
dels med ovannämnda generatorgas i gasmaskin. Därefter erinrar Hageman om den höga
temperatur, som gaserna besitta vid tillverkning av generatorgas och att den däremot
svarande värmemängden går förlorad. Han föreslår att tillgodogöra detta värme genom
att låta de från generatorn bortgående gaserna avgiva sitt temperaturvärme till vatten,
som därigenom överföres i ångform. Denna vattenånga skulle införas tillsammans med
luften i generatorn och där sönderdelas av de glödande kolen och på sådant sätt bidraga
att höja gasens värmevärde.
Anordningen tänkte sig Hageman på sådant sätt, att i generatorn A fig. 927 hölles
ett högt kollager, vilket till viss höjd är glödande. När generatorn är i verksamhet
passera de alstrade, heta gaserna genom rören i förvärmaren B till motorn. I förvärmaren
inkommer den för gasbildningen nödiga luften genom röret C, blandar sig med vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
