Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Bensinmotorns utveckling till automobil- och båtmotor - Den moderna vagnmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
även sedan en del år varit vanligt vid flygmotorer. Avsikten var att erhålla lätta kolvar,
men i följd av erforderliga grövre dimensioner blevo desamma ej lättare. Förslitningen
var även större än vid gjut järnskolvar.
För flygmotorn hade emellertid
alumini-umkolven den stora fördelen, att om en
kolv skar i cylindern kunde motorn
fortsätta att gå, under det att vid
gjutjärns-kolvar genast motorstopp erhölls, vilket
kunde vara farligt nog. De fortsatta
studierna av föreliggande problem hava
emellertid nu fört därhän att man funnit
aluminium- och magnesiumlegeringar,
vilka medgiva lättare kolvar än med
gjutjärn, vilka ej slitas mera än
gjut-järnskolvar. Men samtidigt har man helt
oväntat erhållit något nytt på köpet.
I följd av lättmetallens vita ytor
reflekteras värmet mot dess ytor så att dels
kolvbottnens temperatur blir lägre än
vid gjutjärn, dels värmeförlusterna
samtidigt bliva lägre. Härigenom har
kompressionen hos motorn kunnat höjas och
blott genom insättande av
aluminium
Fig. 1019. Knightmotor i längdgenomskärning.
Fig. 1020. Knightmotor i tvärgenomskärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
