Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Utnyttjandet av förbränningsmotorernas avloppsvärme - Avloppsvärmets utnyttjande för värmeändamål - Avloppsvärmets utnyttjande för kraftändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTNYTTJANDET AV FÖRBRÄNNINGSMOTORERNAS AVLOPPSVÄRME.
863
det värme som med bränslet tillföres en förbränningsmotor bortgår åter outnyttjat
25 % med kylvattnet och 25 till 30 % med avloppsgaserna.
Vid förbränningsmotoranläggningar, varest det är ont om kylvatten eller där detta
är så dyrt att man ej kan låta detsamma rinna bort, måste vattnet återkylas såsom
exempelvis vid en lokomobil. Vanligen sker denna återkylning i graderverk. Redan på
1880-talet förekom emellertid även att man vid stationära maskiner för detta ändamål
använde kamflänsrör eller värmeelement. Det låg ju då även nära till hands att
utnyttja det från värmeelementen utstrålande värmet för rumsuppvärmning, vilket även
i enskilda fall gjordes. Aven förekom att kylvattnet användes såsom badvatten;
anläggningen kombinerades med en liten badanstalt och kylvattnet från motorn fick
avrinna med en temperatur av 40° C. eller mer. På sådant sätt nyttiggjordes någon liten
del av det från motorn bortgående förlustvärmet. Utnyttjandet av avloppsgasernas
värme var emellertid vida svårare. Målmedvetna arbeten härför hava börjat först
omkring 1907—1909.
Avloppsvärmets utnyttjande för värmeändamål
I och med att stora förbränningsmotorer började användas och sålunda de
värmemängder, vilka i form av förlustvärme bortgingo, blevo betydande, blev problemet att
söka utnyttja dessa värmemängder aktuellt. Man kan beräkna att vid dieselmotorer
kan återvinnas ur kylvattnet 500 å 600 och ur avloppsgaserna 400 å 500 eller summa 900
å 1 100 v.e. pr eff. hk och timme samt vid gasmaskiner 800 v.e. ur kylvattnet och 600
ur avloppsgaserna eller summa c:a 1 400 v.e. pr eff. hk och tim. Kylvattnet kan bortgå
från maskinen med 50 å 60° C. Med avloppsgasernas värme kan detta vattens
temperatur stegras till 90 å 100° C. i därför lämpliga varmvattenpannor, eller ock kan en del
av vattnet användas såsom matarvatten till ångpannor, i vilka med avgasernas värme
bildas ånga. Denna ånga kan användas för värmeändamål i kemisk industri, för
torkning eller andra tekniska behov. Ångans tryck bestämmes efter den användning
densamma skall hava, men går lämpligen ej över 8 kg/cm2 manometertryck.
Avloppsgasernas temperatur bör ej sänkas under 150 å 175° C., emedan vid lägre temperaturer lätt
olägenheter såsom frätningar uppstå.
Gebrüder Sulzer upptogo försöksvis 1907 utförandet av en sådan avgaspanna,
vilken 1909 underkastades noggranna prov. Dessa förde huvudsakligen till
omkonstruktion av den ursprungliga apparaten på sådant sätt att densamma lätt kunde
rengöras från oljekol och annan orenlighet, som av avloppsgaserna avsatte sig på
värmeytorna. Sedan dess har av såväl ovannämnda firma som många andra utförts dylika
avloppsvärmeanläggningar, en del av betydande dimensioner, för varierande ändamål.
Även ha för torkningsändamål avloppsgaserna använts för uppvärmning av luft,
vilken sedan fått genomströmma det gods, som skall torkas.
Avloppsvärmets utnyttjande för kraftända mal.
Vid utnyttjandet av en förbränningsmotors avgasvärme för ångbildning ligger
även den tanken nära till hands att använda denna ånga i en ångmaskin. Den
mekaniska energi som på detta sätt vinnes är emellertid ej alltför stor och torde kunna
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
