Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Forcering vid förbränningsmotorer - Humphrey’s gaspump
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
År 1908 anordnades vid en Körtings dubbeltverkande tvåtaktmotor vid Hörde
en överbelastningsanordning medelst kylning av luften. Den i spolpumpen
komprimerade luften hade normalt en temperatur av 90.5° C. Genom att mellan spolpump
och arbetscylinder anbringa en gaskylare kunde luftens temperatur nedbringas till 30.5°
C. Detta motsvarade en ökning i överbelastningsförmåga av 17 %. Denna ökning
är sålunda relativt liten, varjämte densamma blir beroende av tillgång och temperatur
på kylvatten. Använd på en fyrtaktmaskin skulle densamma hava ännu vida mindre
inflytande.
Ungefär vid samma tid eller något senare försökte prof. Junkers på en av honom
byggd dieselmotor att forcera maskinen genom att före kompressionens början höja
trycket i arbetscylindern. Detta låter sig göra på ett mycket enkelt sätt vid en
tvåtaktmotor, förutsatt att spolpumparna äro tillräckligt stora resp, diemensionerade för
sådan forcering. Om i avloppsledningen inbygges en trottelventil, så kan genom
ledningens mer eller mindre avstrypande medelst denna ett motstånd mot avloppsgasernas
utströmmande åstadkommas. I stället för att spolningen sker vid närmelsevis
atmosfärtryck kan densamma komma att ske vid högre tryck. Samtidigt som detta motstånd
uppstår, ökas även trycket i spolpumpen till motsvarande höjd. När spolningen
försiggått och kanalerna i arbetscylindern åter stängas av kolvarna i och för
kompressions-slagets påbörjande, är trycket i arbetscylindern ej 1 atm. utan mera och en motsvarande
större luftvikt förefinnes i cylindern. Hade t. ex. spolningen försiggått vid 1.5 atm.
absolut tryck i stället för vid 1 atm., så vore luftvikten 50 % större än normalt, en 50 %
större bränslemängd kunde förbrännas och en c:a 50 % större effekt avgivas av maskinen.
Nu är emellertid denna spolning vid höjt tryck ej uteslutande angenäm, varför
densamma ej kommit till någon större användning.
Vid andra tvåtaktmotorer har man förfarit så, t. ex. vid Gebr. Sulzers maskiner, att
sedan avloppskanalerna stängts av kolven extra tryckluft införes genom särskilda
luft-tilloppskanaler. Detta sätt utnyttjades redan vid Gebr. Körtings dubbeltverkande
gasmotorer för masugnsgas, ehuru i mindre skala.
Vid en fyrtaktmaskin är metoden ej så lätt genomförd, men obehagen äro å andra
sidan mindre. Avloppet sker vid en sådan maskin alltid vid atmosfärtryck. Men för
att förse maskinen med en fyllning med ett tryck över atmosfärtrycket under
insugnings-perioden är det nödvändigt att komprimera luft till det rum, från vilket maskinen insuger
sin luftladdning. Detta kräver extra luftpumpar eller roterande kompressorer och
kommer att komplicera och fördyra anläggningen. Metoden har därför ej kommit till någon
större användning för fyrtaktmaskiner annat än för flygmaskiner, vilka skola användas
på stor höjd över jordytan samt för fartyg, på det att maskinen vid förefallande behov
må kunna väsentligen forceras. Vid dylik forcering ökas emellertid bränsleförbrukningen
pr hkh.
HUMPHREY’S GASPUMP.
Då mot slutet av år 1909 engelsmannen H. A. Humphrey i en ingenjörsförening
redogjorde för en av honom utexperimenterad pump, i vilken en
fyrtaktförbrännings-motorprocess uppfordrade vattnet utan annan kolv- eller vevrörelse än vattenpelaren
själv, väckte detta med all rätt det största uppseende. Maskinen har blivit kallad
Humph-rey’s gaspump och densamma har även erhållit en viss användning. Åtminstone ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
