Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsturbinen - Staubers förslag - Svenska insatser på förbränningsmotorområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA INSATSER PÅ FÖRBRÄNNINGSMOTOROMRÅDET.
903
Fig. 1305—1306. Staubers turbinförslag.
1306. I ett löphjulssystem, bestående av minst ett par löphjul med mellankopplad
led-skeneapparat i och för omsättande av tryckenergi till rörelseenergi, inneslutes en
vattenmassa vilken, om intet annat får inverka på densamma, av centrifugalkraften
bibehålies såsom en sluten vattenring. Genom att i vattenringens inre på två symmetriskt
motsatta ställen införa en
gas-luftblandning, vilken förbrännes,
meddelas vattenmassan en
relativrörelse, vilken deformerar
densamma till en invändigt elliptisk
ring och framkallar en strömning
från det ena löphjulet till det
andra. Härigenom förvandlas den
vid förbränningen alstrade
tryckenergien till rörelseenergi hos
vattnet och ett vridande moment
uppstår på turbinaxeln på samma
sätt som vid ett turbinhjuh I figuren åskådliggöres denna strömning från löphjulet
genom ledskenorna och genom dessa åter till löphjulet av bokstäverna a, c, b. Maskinen
är sålunda en, kan man säga, med förbränningsförlopp driven vattenturbin. Dess
varvantal är lågt såsom vid andra vattenturbiner och densamma anses ej kunna
utföras för stora effektbelopp. Ej heller detta förslag synes därför, om ock högst
intressant, lova någon lösning av förbränningsturbinproblemet.
SVENSKA INSATSER PÅ FÖRBRÄNNINGSMOTOROMRÅDET.
I Sverige vaknade intresset för förbränningsmotorer ganska sent. Först i början
av 1890-talet började den svenska maskinindustrien uppmärksamma
förbränningsmotorerna. Då förskaffade sig Vulkans verkstäder i Norrköping tillverkningsrätten
för Daimlers maskiner. Några tillverkades även, men verkstaden förstod sig ej rätt på
denna teknik och intresserade sig ej för maskinerna, varför tillverkningen åter nedlades.
År 1891 började ingenjör John Weyland konstruera en förbränningsmotor för
drift med fotogen. Det är märkligt att Weyland just började arbeta med det nämnda
bränslet, ty detta innebar att börja brottas med dåtidens svåraste
förbränningsmotortekniska problem, på samma gång som detsamma innebar framtidsutvecklingen. Då
som alltid voro svenska män med i den hårdaste kampen. Weylands maskin är sålunda
den första verkligen svenska förbränningsmotorn. Denna tillverkades först vid J. G.
Erikssons M. V. A. B. på Söder i Stockholm och fig. 1307 visar en fotografi av denna
första maskin, färdigbyggd 1892. Året därpå utsläpptes i marknaden en maskin med
vissa konstruktiva förändringar, fig. 1308. Samtidigt började Weyland bearbeta
förbränningsmotorproblemet även från en annan sida. Han konstruerade och byggde
1893 en båtmotor, fig. 1309 och 1310, för en kapten Korsmäns räkning. Denna maskin
gick rätt bra men var svår att sätta i gång. Då emellertid Erikssons verkstad kom på
obestånd överflyttade Weyland 1893 sin verksamhet till J. & C. G. Bolinders M. V. A. B.
i Stockholm, vilken fabrik som bekant sedan dess intagit en ledande ställning inom svensk
förbränningsmotorindustri. Denna tillverkning bedrevs till en början i det hus, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
