Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
918
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Naturliga bränslen Av naturliga bränslen framställda konstgjorda bränslen
Direkt produkt Av den direkta produkten framställd produkt
Naturgas
Bergolja (rå) < Bensin Lysolja Motorfotogen Solarolja Råolja Smörjolja Massut
Bituminös skiffer Råolja (liquid fuel) Bensin Motorfotogen Solar olja
Djurdelar (ej bränsle) Fett av djur Oljor av djur
De naturliga bränslena härstamma antingen från växtvärlden, nämligen, efter
geologisk ålder räknat, antracit, stenkol, brunkol, torv, ved och örter, eller ock
härstamma desamma från (åtminstone huvudsakligen) djurvärlden, nämligen naturgas,
bergolja, bituminös skiffer och djurdelar, vilka samtliga, med undantag för de
sistnämnda, kunna förekomma i de flesta fossilförande geologiska formationer.
Vi kunna nu ingå på de olika bränslegruppernas användbarhet i
förbränningsmotorer.
Vad då först de gasformiga bränslena beträffa uppfylla dessa, på grund av
molekylernas lösa samband med varandra och därav följande stora diffusionsförmåga, a Ila principiella
fordringar som kunna ställas på ett bränsle för att det skall kunna användas i
förbränningsmotorer, men därtill måste vissa specialfordringar uppställas, vilka äro av den art att
vissa bränslegaser måste utordnas såsom icke eller mindre användbara. Först och främst
får gasen ej vara sådan, att densamma eller dess förbränningsprodukter skada maskinen.
För att taga ett extremt exempel är vätesvavla en brännbar gas, ehuru den av goda
skäl ej räknas till bränslegaserna. Denna gas skulle vid sin förbränning i en motor delvis
bilda svavelsyra, vilken på kort tid skulle fördärva motorn. Generatorgaserna
innehålla vanligen svavelsyrlighet, bildat av det svavel som förekommer i kolet varav det
framställts. För att de skola vara användbara i gasmaskiner, avskiljer man större delen
av denna svavelsyrlighet genom gasens tvättning med vatten omedelbart före dess
användning i motorn. En större halt av svavelsyrlighet skulle även kunna bilda
svavelsyra vid förbränningen och sålunda förstöra motorn. En andra fordran är att gasen
skall tåla kompression, ty utan kompression eller med en alltför låg sådan kan en
förbränningsmotor ej arbeta ekonomiskt. Den bekanta acetylengasen måste därför utrangeras,
ty denna sönderdelas vid kompression, varvid bildas kol och andra brännbara gaser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
