Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Vad man vid oljorna i detta avseende har att räkna med är svavel. De oljor, som
utbjudas på den svenska marknaden, innehålla emellertid ej så stora mängder av detta
element att man behöver frukta detsamma. Dock finnas oljor, vilka innehålla många
procent svavel. Oftast är ingen fara för handen, då svavelhalten ej överstiger 3 %, men
oljor finnas dock vid vilka även en vida lägre svavelhalt visat sig medföra skadliga
verkningar. Etylalkoholen intager i fråga om vid förbränningen bildade skadliga produkter
en egendomlig ställning. Finnes vid förbränningen ej ett tillräckligt luftöverskott,
förbrinner spriten ej fullständigt till kolsyra och vatten, utan en del oxideras blott till
ättiksyra, vilken förorsakar rostbildning och motorns snara förslitning. Möjligheter finnas
emellertid att förebygga detta genom att giva maskinen tillräckligt stort luftöverskott,
eller genom att innan maskinen stannas köra densamma med en brännolja i stället för
sprit under en eller annan minut, eller slutligen genom att blanda spriten med en olja,
t. ex. bensol, då den oförbrända produkten blir ett kolväte.
En annan fordran av vikt som måste ställas på de flytande bränslena är att de
förbliva tillräckligt lättflytande vid låg temperatur. Fordringarna härvidlag bliva
naturligtvis beroende på om maskinen användes ute eller inne. För maskiner som användas
utomhus vintertiden, såsom t. ex. automobiler, lantbruksmotorer o. d., bör bränslet
förbliva tillräckligt lättflytande vid åtminstone —15° C. Ej heller få vissa delar av
bränslet utkristallisera, ty dessa kristaller filta ihop sig och tilltäppa rörledningen, filter m. m.
Slutligen får bränslet ej innehålla föroreningar, vilka kunna förorsaka förslitning
av motorn, såsom fasta partiklar av allehanda slag, t. ex. sand, eller som kunna
förorsaka störningar i driften, såsom vatten, vilket utskiljer sig på bränslebehållarens
botten och kan förorsaka att motorn blir matad med vatten i stället för olja, eller vid
kall väderlek kan förorsaka isproppar i bränsleledningarna. Till dylika föroreningar
kunna även räknas diverse ämnen, vilka äro svårförgasade eller svårförbrända och sålunda
bilda avsättningar på ventiler, cylinderväggar o.d. Sådana äro asfalt och paraffin i råoljor
och tjäroljor samt omättade föreningar vilka förhartsas i beröring med luftens syre.
Bland de i schemat upptagna oljorna äro, om de i övrigt fylla förut nämnda fordringar,
bergoljorna och de flesta av deras destillationsprodukter, i vissa fall skifferoljorna och
dessas destillationsprodukter samt oljor framställda av brunkol lämpliga för motordrift.
Av de ur stenkolstjära framställda brännoljorna äro tjäroljor och bensol användbara för
vissa motorer, varemot kreosotolja ännu ej alltid med fördel kan användas, emedan
densamma ej kan bringas till fullständig förbränning utan avsätter föroreningar i motorerna
och förorsakar driftstörningar; oljan beckar, som man brukar uttrycka sig. Bland de
ur ved framställda oljorna kunna tjära och tjäroljor användas för drift av vissa motorer
för så vitt beck och syror tillräckligt avlägsnats. Motorerna måste dock även speciellt
lämpas för dessa bränslen. Terpener, acetoner och metylalkohol kunna väl användas i
vissa motorer, men äro olämpliga. Däremot synes etylalkoholen, särskilt den som
framställts ur sulfitlut, kunna bliva ett viktigt motorbränsle. I tropiska länder kan man
även räkna med av andra produkter framställd etylalkohol. Även metyletylketon är
att räkna såsom ett med etylalkohol närbesläktat motorbränsle. Även ur lutar från
cellulosafabrikationen framställda oljor torde vara att räkna med. Tetralin, en
hyd-reringsprodukt av naftalin, har i Tyskland funnit stor användning såsom motorbränsle.
Slutligen hava vi växtoljor samt oljor av djurämnen. De förra, såsom palmolja,
jordnötsolja, kokosolja, hava i exotiska länder blivit använda för motordrift. De senare torde
väl tekniskt kunna användas, men äro för eftersökta för andra ändamål och för dyra
för att brännas upp i motorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
