Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper - Förbränningsmotorernas användning i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
934
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Vi hava här antytt några av de huvudfaktorer vilka inverka på en
förbränningsmotors egenskaper och därmed tangerat en av de tekniska vetenskaperna. Att gå
djupare i denna fråga vore att tränga in i denna vetenskap, en uppgift som ej hör till detta
arbete.
FÖRBRÄNNINGSMOTORERNAS ANVÄNDNING I SVERIGE.
Under innevarande århundrade hava ett stort antal kommunala och industriella
förbränningsmotorcentraler för alstrande av elektrisk energi anlagts i Sverige. Såsom
motorer hava använts gas- och dieselmotorer och såsom drivmedel masugnsgas,
sug-gas av antracit eller koks, torvgas, gas av träavfall samt gas av stenkol. Dessa centraler
hava varit i storleksordningen upp till 2 000 hk.
Sedan omkring 1910 hava även de stora vattenkraftverken, dels enskilda, dels
statliga, anlagts och dessa överspänna numera med sina kraftnät betydande delar av
landet. De hava utövat ett avgörande inflytande på användningen av de tidigare
eller samtidigt anlagda förbränningsmotorcentralerna samt’ givit
kraftanläggningstekniken inom landet en säregen prägel.
På grund av landets stora vattenkraft har därför förbränningsmotorernas
betydelse för anläggning av kraftstationer blivit ganska underordnad.
Förbränningsmotorns höga verkningsgrad giver densamma en del fördelar framför ångmaskinen.
Dess små förluster och de större svårigheterna att utnyttja spillvärmet medför dock
fördelar vid användning av ångmaskiner hellre än förbränningsmotorer, då kraft- och
värmebehov kunna förenas.
I följd av dessa omständigheter begränsas förbränningsmotorernas användning
huvudsakligen till att taga toppbelastningar samt att tjäna såsom reserv för strömavbrott
och vattenbrist. Härvid är även särskilt masugnsgasmotorns och dieselmotorns
ögonblickliga driftberedskap av stort värde, under det att de gasmotorer, vilka erhålla sin
gas från gasgeneratorer, blott sällan torde komma i fråga att anläggas för dylika behov.
Ävenså hava flertalet före de stora vattenkraftanläggningarna befintliga
förbränningsmotorcentralerna numera användning uteslutande såsom topp- och reservcentraler, i
det att kommuner och industrier köpa sitt behov av elektrisk energi från
vattenkraftcentralerna. Ej ens i sådana fall, där bränslet kan åsättas ett mycket lågt eller intet pris,
såsom vid tillgång på masugnsgas, synes det i allmänhet löna sig att producera prima
kraft med förbränningsmotorer.
De synpunkter som vid byggandet av förbränningsmotorcentraler därför göra sig
gällande äro att desamma böra förläggas på användningsplatsen för energibehovet
för att kunna träda i tjänst vid linjebrott och vid toppbelastning, vidare att
desamma på grund av den korta utnyttjningstiden måste vara billiga i anläggning,
under det att bränslekostnaden spelar mindre roll, samt slutligen att desamma snabbt
kunna igångsättas och belastas och om möjligt automatiskt gå i. gång vid
strömavbrott.
Såsom följd av anläggningarnas uppförande på användningsplatsen för energien
bliva desamma av måttlig storlek men komma att förekomma i rätt stort antal.
Ofta komma dessa centraler att innehålla såväl ång- som förbränningsmotorer. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
